<p>Godkännandedatum: 2015-06-07</p>

Syftet med studien är att få en förståelse för barns sociala attityder och hur deras materiella medvetenhet ser ut genom intervjuer med föräldrar. Vi ville även synliggöra hur föräldrarna själva ser på barns materiella medvetenhet och deras fascination över konsumtion. Vi har använt oss av sociologerna Cooley och Goffmans teoretiska begrepp. Studien bygger på en kvalitativ forskningsansats med bekvämlighetsurval. För att analysera vårt insamlade datamaterial har vi använt en hermeneutisk tradition. Resultatet tyder på att barn vill ha samma materiella ting som alla andra, både i pryl- och klädväg. Konsekvensen om man inte ständigt köper nya materiella ting är att en blir utesluten ur den sociala gruppen. Föräldrarna är oftast möjliggörarna i denna beteendeproblematik då konsumtionen fungerar som en social buffert. I dagens senmoderna, kapitalistiska välfärdssamhälle har barnet kommit att styras av konsumtion och materiella ting i jakten efter starka förnimmelser.

Tidigare studier visar att attityder till invandring kan förklaras genom individens materiellatrygghet under uppväxten och genom individens egen materiella trygghet i vuxen ålder. Denhär studien syftar till att undersöka vilket av dessa perspektiv som till största del kan förklaraattityder gentemot invandring, alltså om individen har positiva eller negativa attityder. För attta reda på detta används Ronald Ingleharts socialisationshypotes och knapphetshypotes. Ikorthet innebär dessa att attityder formas av den miljö individen växer upp i samt att attityderberor på vilka behov som individen redan tillgodosett. Genom att använda svensk data frånEuropean Social Surveys undersökning från 2018, konstrueras ett ”attityd gentemotinvandring-index”. Indexet testas mot oberoende variabler som dels mäter föräldrarnasmateriella trygghet och dels individens egen materiella trygghet. Den materiella trygghetenhar begränsats till att endast utgöra den ekonomiska dimensionen av begreppet. Med hjälp avmultipla regressionsanalyser av data visar resultatet i denna studie att individens materiellatrygghet under uppväxten inte har någon statistisk signifikant betydelse för dennes attitydergentemot invandring. Däremot finner studien statistisk signifikanta resultat för delar avindividens egen materiella trygghet, i form av utbildningsnivå och om individen studerar.Således kan denna studie visa att individens egen materiella trygghet i större utsträckning änmateriell trygghet under uppväxten kan förklara attityder gentemot invandring. Med andra ordinnebär detta att individens egna ekonomiska förhållanden i högre grad tycks förklaraattityder gentemot invandring, än vad ekonomiska förhållanden under uppväxten gör.

No description available.

No description available.

This research focuses on contemporary use of Scandinavian bridal crowns connected to history. The aim of my thesis is to show how understandings of bridal crowns are created by human and non-human actors, and thereby to illustrate how the use of bridal crowns today involves interest for history and cultural heritage. By using active-network-theory, I have highlighted how the bridal crowns become material actors which communicate thoughts of royalty, virtue, tradition, heritage and vintage. I have also shown how tradition and heritage are transformative processes which also make the meanings of bridal crowns changeable. Moreover, the bridal crown has proven to be a communicator of identity, and actively expresses thoughts of origin and personal style of the bride. Weddings are not only the context but also the tradition, ritual and network the bridal crown is active in. Therefore, I will take this network into account during the work of my thesis.

Den undersökning som denna uppsats är ett uttryck för syftade till att undersöka vilka möjligheter som slöjdlärare har att främja elevers skapande av en känsla av sammanhang inom ramarna för slöjdundervisning i grundskolan. Dessutom syftade undersökningen till att undersöka hur begreppet materiell litteracitet kan bidra till förståelsen av skapandet av sammanhang i slöjdundervisningen. Tre erfarna, legitimerade och aktivt undervisande slöjdlärare intervjuades utifrån begreppet KASAM (känsla av sammanhang) om sina upplevelser om när slöjdundervisning möjliggjort elevers skapande av sammanhang. Dessa intervjuer transkriberades och de intervjuade slöjdlärarnas utsagor analyserades i enlighet med fenomenografisk analysmetod genom upprepade genomläsningar tills beskrivningskategorier som representerar slöjdlärarnas sammanvägda utlåtanden framträdde, och kunde sammanställas i ett utfallsrum.Resultatet visar på betydelsen av att stimulera elevens vilja som drivkraft för dennes skapande av sammanhang, och att det som undervisas för eleverna sätts i relation till deras tidigare erfarenheter och motivationer. Empirin analyserades genom den fenomenografiska metoden, men utifrån ett sammansatt teoretiskt perspektiv i vilket teoribildningen kring begreppet KASAM och dess delbegrepp begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet var de mest framträdande. Dock var undersökningen främst slöjddidaktisk i sin intention, och KASAM tjänstgjorde som ett medel för att besvara den ämnesdidaktiska frågan om på vilket sätt ämnesinnehållet bäst kan förmedlas.Förutom den vetenskapliga aspekten av undersökningen – som är denna uppsats främsta fokus – genomfördes ett gestaltningsarbete i vilket gestaltande och materiellt arbete användes i växelverkan med teoristudier och den fenomenografiska studien. Den gestaltande aspekten kom att centreras kring den sammanhangsskapande process som undersökningen i sig utgör, och som ekas i den fenomenografiska teoribildningen. Detta synsätt på undersökningen reflekteras dessutom i hur uppsatsens disposition har delats in i fyra kapitel med titlarna Meningsfullhet, Begriplighet, Hanterbarhet och Sammanhang. Det främsta uttrycket för den gestaltande aspekten av arbetet är dock den installation/performance som ställdes ut i samband med examinationen.

BakgrundForskning belyser hur barn påverkas av olika faktorer då det handlar om deras materiella status. De faktorer som har stor betydelse för barn är bland annat; vänner, massmedia, föräldrar, pedagoger, reklam och den rådande norm som finns i samhället. Alla dessa delar har en central och avgörande roll för barns lärande, önskningar och de val de gör för att eftersträva status.SyfteSyftet med studien är att undersöka hur pedagoger i förskolan och föräldrar till barn i förskolan uppfattar barns materiella status, i form av kläder och leksaker. Vi är även intresserade av att undersöka om den materiella statusen kan påverka barns inkludering eller exkludering.Frågeställningar Hur upplever pedagoger och föräldrar att barn eftersträvar status? Vilken uppfattning har pedagoger och föräldrar kring barns intresse för kläder och leksaker? På vilket sätt påverkar kläder och leksaker barns status i barngruppen? Vilka faktorer påverkar barn att vilja ha materiell status?3MetodStudien är baserad på en kvalitativ metod där intervju använts som redskap, varav vi intervjuat åtta pedagoger samt åtta föräldrar.ResultatVårt resultat visade att föräldrar och pedagoger har en gemensam uppfattning om vad som var statushöjande och populärt bland barnen. De har också likartade åsikter om vad som påverkar barns synsätt på materiell status. Föräldrar och pedagoger är medvetna om att det finns en risk för utanförskap när det gäller att följa den rådande normen för att uppnå status. / Program: Lärarutbildningen

My work centers around the fact that I am a glassblower working with glass objects within a glasstradition. My BFA project from 2009 entitled ”the bastards have landed” was my first attempt atmapping out what that ultimately meant to me as a practitioner in a contemporary craft context. Theresult of that project was a discovery of my making as a way of using tradition to tell stories aboutitself. My conclusion was that by using the traditional objects as symbols I had a channel throughwhich I could communicate. Glass is a material who´s domains are closely connected to a domesticand consumeristic environment. It is put in a position where we react to its appearance with ourbody memory while also carries different social and material values depending on its appearance.When entering the master program at Konstfack University of Art Craft and Design, my idea wasthat over the next coming two years my focus would lie in the exploration and research of thesemechanisms as well as my own position as a maker and practitioner within these mechanisms.Craft, design and making are subjects that are constantly being talked about and analyzed from anumber of perspectives. There are philosophers, sociologists, historians and art historians constantlynegotiating what the field of craft is dealing with. This is something that I over the years have foundas something quite disturbing in some cases. This leaves me in a situation where I am no longerdefining my own practice. And when I am to define my practice I always do it through the ideas ofpeople from ”outside” my own position. There are many good writers from variousdisciplines writing about craft and making that I have had great use of and input from but I feel thatthere is a big lack of craft practitioners who are defining their discipline from their own standpoint.This situation is to me a bit outdated.So as mentioned above I have entered the master program with an idea to find out how to deal withveiled subjects such as tacit knowledge and material culture in order to try to transform them into acommunicative body of knowledge. My work during the past three semesters have been spread outover a number of different projects dealing with these subjects both based on objects as well asforming a discussion together with my master group.The main cause in this thesis is as always in my case to shed light on and to formulate questionsand hopefully answers around my own practice and its related subjects.The main reason for this is that craft and making as a tool for knowledge production is a cloudedsubject but according to me it holds a lot of potential. Not only for understanding questions outsidethe field but also to unveil and strengthen the practice itself.

I projektet Naturen, jag och det potentiellt gemensamma undersöks den materiella kultur jag omger mig av och mitt förhållande till naturen genom denna. Jag befinner mig i staden, det offentliga rummet – vår andra natur, och blickar även mot det privata. Jag plockar ut delar och skapar en samling av objekt. Dessa objekt ställs i relation till varandra med förhoppningen att vi ska finna någonting gemensamt. Vad är naturen? Vad är naturligt och vad är konstruerat? Är det ens ett motsatspar? Hur ser vi på vår omvärld? Hur ser den tillbaka på oss? Hur förhåller vi oss till den? I denna uppsats förs ett resoneras kring relationen mellan människan och omvärlden och mellan plats, kropp och tanke. Här tas begrepp upp som natur, materiell kultur, offentlig miljö och konsten som förmedlare mellan människan och naturen. Det tycks som att vi vill separera och dela in det mesta i vår omgivning som kulturen och naturen, tanken och kroppen, subjekt och objekt, konsten och hantverket och platsen och materialet. Ofta står det ena underordnat det andra istället för att se det som delar av varandra. Kroppen som en del av tanken, hantverket som del av konsten och människan som en del av naturen och tvärtom. / The project Nature, me and the potentially common examines the material culture I am surrounded of and my relationshipto nature through this. I'm in the city, our public space – our second nature, and looks toward the private. I pick out some parts and create a collection of objects. These items are placed in relation to each other with the hope that we'll find something in common. What is nature? What is natural and what is constructed? Is that even a pair of opposites? How do we view our world? How does it look back at us? How do we relate to it? This essay discuss the relationship between human and the world, and between location, body and mind. Concepts like nature, material culture, public spaces and art as intermediaries between human and nature is discussed here. It seems that we want to separate and divide most of our surroundings like culture and nature, mind and body, subject and object, art and craft, and the location and material. Often is one inferior to the other instead of seeing both aspart of each other. The body as part of the intellect, the craftsmanship as part of the art and the human being a part of nature and vice versa.