- About
-
The Global ETD Search service is a free service for researchers
to find electronic theses and dissertations. This service is
provided by the
Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
Search results
Showing 1 to 2 of 2 (0.032 seconds)Spelling suggestions: "subject:"sekretessskydd"" "subject:"sekretesskydd""
| 1 |
Polar Codes for Biometric Identification Systems / Polära Koder för Biometriska IdentifieringssystemBao, Yicheng January 2022 (has links)
Biometrics are widely used in identification systems, such as face, fingerprint, iris, etc. Polar code is the only code that can be strictly proved to achieve channel capacity, and it has been proved to be optimal for channel and source coding. In this degree project, our goal is to apply polar codes algorithms to biometric identification systems, and to design a biometric identification system with high identification accuracy, low system complexity, and good privacy preservation. This degree project has carried out specific and in-depth research in four aspects, following results are achieved: First, idea of polar codes is learnt, for example channel combination, channel splitting, successive cancellation decoding. The successive cancellation and successive cancellation list algorithm are also applied to encoding, which further realizes polar codes for source coding. Second, using autoencoder to process biometrics. Autoencoder is introduced to compress fingerprints into binary sequences of length 1024, it has 5 encoding layers and 12 decoding layers, achieved reconstruction error is 0.03. The distribution is close to Gaussian distribution, and compressed codes are quantized into binary sequences. Properties of sequences are similar with random sequences in terms of entropy, correlation, variance. Third, the identification system under Wyner-Ziv problem is studied with fingerprints. In enrollment phase, encoding algorithms are designed to compress biometrics, and in identification phase, decoding algorithms are designed to estimate the original sequence based on decoded results and noisy sequence. Maximum mutual information method is used to identify users. Results show that with smaller number of users, longer code length, smaller noise, then recognition error rate is lower. Fourth, human faces are used in the generated secret key system. After fully considering the trade off to achieve optimal results, in enrollment phase both public data and secure data are generated, in identification phase user’s index and secret key are estimated. A hierarchical structure is further studied. First, CNN is used to classify the age of faces, and then the generated secret key system is used for identification after narrowing the range. The system complexity is reduced by 80% and the identification accuracy is not reduced. / Biometriska kännetecken används i stor utsträckning i identifieringssystem, kännetecken såsom ansikte, fingeravtryck, iris, etc. Polär kod är den enda koden som strikt bevisats uppnå kanalkapacitet och den har visat sig vara optimal för kanal- och källkodning. Målet med detta examensarbete är att tillämpa polära kodalgoritmer på biometriska identifieringssystem, och att designa ett biometriskt identifieringssystem med hög identifieringsnoggrannhet, låg systemkomplexitet och bra integritetsskydd. Under examensarbetet har det genomförts specifik och djupgående forskning i fyra aspekter, följande resultat har uppnåtts: För det första introduceras idén om polära koder, till exempel kanalkombination, kanaluppdelning, successiv annulleringsavkodning. Algoritmerna för successiv annullering och successiv annulleringslista tillämpas även på kodning,vilket ytterligare realiserar polära koders användning för källkodning. För det andra används autoencoder för att bearbeta biometriska uppgifter. Autoencoder introduceras för att komprimera fingeravtryck till binära sekvenser med längden 1024, den har 5 kodningslager och 12 avkodningslager, det uppnådda rekonstruktionsfelet är 0,03. Fördelningen liknar en normaldistribution och komprimerade koder kvantiseras till binära sekvenser. Egenskaperna för sekvenserna liknar slumpmässiga sekvenser vad gäller entropi, korrelation, varians. För det tredje studeras identifieringssystemet under Wyner-Ziv-problemet med fingeravtryck. I inskrivningsfasen är kodningsalgoritmer utformade för att komprimera biometriska kännetecken, och i identifieringsfasen är avkodningsalgoritmer utformade för att estimera den ursprungliga sekvensen baserat på avkodade resultat och brusiga sekvenser. Maximal ömsesidig informationsmetod används för att identifiera användare. Resultaten visar att med ett mindre antal användare, längre kodlängd och mindre brus så är identifieringsfelfrekvensen lägre. För det fjärde används mänskliga ansikten i det genererade hemliga nyckelsystemet. Efter att noggrant ha övervägt kompromisser fullt ut för att uppnå det optimala resultatet genereras både offentlig data och säker data under registreringsfasen, i identifieringsfasen uppskattas användarens index och säkerhetsnyckel. En hierarkisk struktur studeras vidare. Först används CNN för att klassificera ålder baserat på ansikten och sedan används det genererade hemliga nyckelsystemet för identifiering efter att intervallet har begränsats. Systemkomplexiteten reduceras med 80% men identifieringsnoggrannheten reduceras inte.
|
| 2 |
Försäkringsskydd för skadeståndsansvar vid dataskyddsöverträdelser : En undersökning av försäkringsvillkorens omfattning och eventuella begränsningar i förhållande till art. 82 GDPR och grupptalan / Insurance coverage for liability in case of data protection breaches : An investigation into the extent and potential limitations of insurance terms in relation to art. 82 GDPR and class action lawsuitsNahlbom, Robin January 2024 (has links)
I uppsatsen utreds försäkringsskyddet för skadeståndsansvar vid dataskyddsöverträdelser. GDPR är den centrala regleringen för personuppgiftsbehandling och fastställer ett antal principer som måste upprätthållas för att den ansvarige ska få behandla personuppgifter. Bryter den ansvarige mot förordningens principer har den registrerade rätt att kräva skadestånd enligt art. 82.1 GDPR. Förordningen fastställer tre kumulativa krav som måste vara uppfyllda för att skadeståndsskyldighet ska föreligga. Det innefattar att en överträdelse av GDPR har skett, att materiell eller immateriell skada till följd av denna överträdelse har uppstått och att det föreligger ett orsakssamband mellan skadan och överträdelsen. Förordningen innehåller även en bestämmelse som tar över medlemsstaternas nationella skadeståndsrättsliga bestämmelser, vilket innebär att GDPR ska tillämpas enligt sin ordalydelse och att de kumulativa kraven enligt art. 82.1 GDPR måste följas. Det innebär att nationella skadeståndsrättsliga begrepp inte bör jämställas med begrepp som framgår av art. 82.1 GDPR eftersom begreppen har tillkommit i en helt annan kontext. Exempelvis översätts i vissa fall materiella och immateriella skador till ekonomiska och ideella skador. Begreppen är inte synonyma och bör inte tillställas samma betydelse eftersom terminologin i art. 82.1 GDPR kan misstolkas. Försäkringsvillkoren som reglerar skadeståndsskyldigheten för dataskyddsöverträdelser och som även hänvisar till art. 82.1 GDPR, innehåller i vissa fall nationella skadeståndsrättsliga begrepp och även andra begrepp som inte framgår av förordningen. Det kan leda till att kongruensen mellan villkorens utformning och förordningens ordalydelse medför tolkningsproblematik vid bedömning om skadeståndsskyldighet föreligger. Därför bör försäkringsvillkoren endast innehålla sådan terminologi som framgår av art. 82.1 GDPR. Dataskyddsöverträdelser medför oftast att en stor grupp människor lider skada varför förordningen tillåter registrerade att föra grupptalan med hjälp av en ideell organisation enligt art. 80 GDPR. Teoretiskt sett kan skadeståndsbeloppen bli högre än försäkringsbeloppen varför det i sådana fall saknas ett försäkringsskydd för grupptalan för den personuppgiftsansvarige. Försäkringsvillkoren anger däremot ingenting om att försäkringen inte täcker ett sådant anspråk. Därmed ställs försäkringsbolagen inför utmaningen att hantera sådana anspråk, varför försäkringen bör uppdateras för att möta skadestånd i en grupptalan vid dataskyddsöverträdelser. / The essay investigates insurance coverage for liability for damages in the event of data protection breaches. GDPR is the central regulation for the processing of personal data and establishes a number of principles that must be upheld for the data controller to process personal data. If the data controller breaches the principles of the regulation, the data subject has the right to claim damages under Art. 82.1 GDPR. The regulation sets out three cumulative requirements that must be met for liability for damages to arise. This includes that a breach of the GDPR has occurred, that material or immaterial damage as a result of this breach has arisen, and that there is a causal link between the damage and the breach. The regulation also includes a provision that supersedes the national tort law provisions of Member States, which means that the GDPR shall be applied according to its wording and that the cumulative requirements under Art. 82.1 GDPR must be followed. This means that national tort law concepts should not be equated with concepts as set out in Art. 82.1 GDPR as the concepts have arisen in a completely different context. For example, in some cases, material and immaterial damages are translated into economic and non-economic damages. The concepts are not synonymous and should not be attributed the same meaning as the terminology in Art. 82.1 GDPR can be misinterpreted. The insurance terms and conditions that regulate liability for damages in the event of data protection breaches and also refer to Art. 82.1 GDPR, in some cases contain national tort law concepts and other concepts that are not evident in the regulation. This may lead to a lack of congruence between the wording of the terms and conditions and the wording of the regulation, resulting in interpretation issues when assessing whether liability for damages exists. Therefore, the insurance terms and conditions should only contain terminology as set out in Art. 82.1 GDPR. Data protection breaches usually result in harm to a large group of people, which is why the regulation allows data subjects to bring a collective action with the assistance of a not-for-profit organization under Art. 80 GDPR. Theoretically, damages awarded may exceed insurance coverage, which means there is no insurance coverage for collective actions for the data controller in such cases. However, the insurance terms and conditions do not specify that the insurance does not cover such a claim. Therefore, insurance companies are faced with the challenge of handling such claims, which is why the insurance should be updated to cover damages in a collective action in the event of data protection breaches.
|
Page generated in 0.0378 seconds