Lupiner, parkslide och jätteloka är exempel på främmande växter som introducerats i europeiska trädgårdar på grund av att de är vackra och lättskötta. Men de har också något annat gemensamt: de är invasiva, sprider sig aggressivt och är skadliga för vår natur eftersom de tränger ut våra inhemska arter. Även djur kan vara invasiva, och för att stoppa dessa invasiva främmande växter och djurs skador på Europas natur så har EU-länderna beslutat att vidta åtgärder mot vissa arter. Den 1 januari 2015 antog EU en förordning om invasiva främmande arter och hur de ska bekämpas inom unionen. Den 5 februari 2016 lämnade Naturvårdsverket myndighetens förslag till Sveriges regering om nya regler och åtgärder för hur man ska stoppa invasiva skadliga främmande arter. Under sommaren 2016 kommer EU-kommissionen anta en första lista över vilka arter som regleras av förordningen. Då kommer det blir förbjudet att inneha, sälja och sprida de listade arterna. Detta examensarbete omfattar en serie artiklar om invasiva främmande arter (främst växter). Artiklarna handlar om vilka problem trädgårdsodlare har idag med invasiva växter, olika åsikter om invasiva växter och hur trädgårdsodlare och trädgårdsbranschen kan bli berörda av den kommande lagstiftningen. Artikelserien utgör en del av trädgårdstidningen ”Jord & gödsel”,  nummer 1 2016, som författaren producerat i samband med examensarbetet.

No description available.

<p>Översvämningar är ett stort problem på flera håll i Sverige och klimatförändringarna väntas förvärra situationen i vissa delar av landet. I syfte att strukturera arbetet med översvämningsrisker togs översvämningsdirektivet (2007:60:EG) fram i EU år 2007. Direktivet genomförs som förordning (SFS 2009:956) i Sverige och denna infördes i svensk lagstiftning den 26 november 2009. Enligt förordningen om översvämningsrisker har Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap en viktig roll då de ska utföra den preliminära bedömningen av översvämningsrisker, bl.a. genom framtagande av kartor som redovisar översvämningshotade områden. Vattenmyndigheter och länsstyrelser ska ansvara för framtagandet av kartor med risker inom de översvämningshotade områdena, samt riskhanteringsplaner för att minska de möjliga ogynnsamma följderna.</p><p>För att underlätta arbetet med översvämningsrisker behöver samtliga aktörer ha en bra och aktuell kunskapsgrund. Ett av syftena med detta examensarbete var därför att ta fram en kunskapsöversikt inom området. Denna översikt togs fram genom en litteraturstudie och den redovisar bl.a. information om EU-projekt med översvämningsanknytning samt fakta om olika höjdmodeller och översvämningskarteringar.</p><p>En annan del av examensarbetet syftade till att besvara ett antal uppställda frågeställningar, som bl.a. behandlade hur god medvetenheten, samverkan och krisberedskapen är hos myndigheter i Sverige. För att avgöra ovanstående utfördes en intervjustudie med ett antal kommuner och länsstyrelser, samt med Vattenmyndigheten för Västerhavet. Resultatet visade att samtliga tillfrågade aktörer hade god medvetenhet om översvämningsrisker. En inträffad översvämning medför en utökad prioritering av arbetet med översvämningsrisker och även en större angelägenhet att samverka med andra aktörer om dessa risker. Krisberedskapen var även den mest uttalad hos de som drabbats av översvämningar och visade sig ha en nära koppling till god medvetenhet och samverkan.</p><p>Slutligen skulle examensarbetet ge svar på vilka riskobjekt som bör bedömas i översvämningshotade områden. För att optimera arbetet med skadereducerande och förebyggande åtgärder bör objekten inom ett översvämningshotat område prioriteras efter sannolikheten att de drabbas, samt hur stora konsekvenserna skulle bli om detta hände. I examensarbetet besvarades denna frågeställning med hjälp av litteraturstudier. Där fokuserades på vilka konsekvenser som kan uppkomma av en översvämning. Ett förslag på riskobjekt togs fram och en översiktlig indelning av hur objekten skulle kunna prioriteras i en akut situation utfördes. Dessutom sammanställdes var data för kartframställning kan hittas för respektive riskobjekt.</p> / <p>Flooding is a major problem in many parts of Sweden and climate changes are expected to aggravate the situation in some parts of the country. In order to structure the work on flood risks the flood directive (2007:60:EG) was initiated by the EU in 2007. The directive is implemented as a regulation in Sweden (SFS 2009:956) and this regulation was introduced in Swedish legislation in November 26th 2009. According to this regulation, the Swedish Civil Contingencies Agency (Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap) plays an important role as they will perform the preliminary assessment of flood risks, including the production of maps of floodthreatened areas. Water authorities and other county administrative boards will be responsible for the preparation of maps of risks within the flood-threatened areas and risk management plans in order to reduce the potential adverse consequences.</p><p>To facilitate the process of flood risks all the players need to have a good and current knowledge. Therefore, one aim of this thesis was to develop a knowledge overview in the field. This overview was prepared by a literature review and includes information on flood-related EU projects, and facts about different elevation models and flood mapping. Another part of the thesis aimed to answer a number of set questions, such as: how good is the awareness, collaboration and emergency preparedness among the Swedish authorities. To determine this an interview study with a number of municipalities and county administration boards, and the Water Authority for the Western Sea (Vattenmyndigheten för Västerhavet) was carried out. The results showed that all the approached players had good awareness of flood risks. A past flood involves results in an expanded priority to work on flood risks and also a major concern to interact with other players on those risks. Crisis preparedness was also most expressed among those affected by floods and was found to have close links to good awareness and interaction.</p><p>Finally, the thesis aimed to answer the risk items that should be considered in floodthreatened areas. To optimize the process of damage reduction and prevention, the objects in a flood-threatened area should be prioritized by the likelihood that the objects will be affected, and also by how big the impact would be if this happened. In the thesis, this question was answered by means of literature studies which focused on the consequences that may arise from a flood. A proposal on the risk properties was developed and an overall breakdown of how the items could be given priority in an emergency was carried out. In addition, it was compiled where data for mapping can be found for each risk item.</p>

No description available.

Översvämningar är ett stort problem på flera håll i Sverige och klimatförändringarna väntas förvärra situationen i vissa delar av landet. I syfte att strukturera arbetet med översvämningsrisker togs översvämningsdirektivet (2007:60:EG) fram i EU år 2007. Direktivet genomförs som förordning (SFS 2009:956) i Sverige och denna infördes i svensk lagstiftning den 26 november 2009. Enligt förordningen om översvämningsrisker har Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap en viktig roll då de ska utföra den preliminära bedömningen av översvämningsrisker, bl.a. genom framtagande av kartor som redovisar översvämningshotade områden. Vattenmyndigheter och länsstyrelser ska ansvara för framtagandet av kartor med risker inom de översvämningshotade områdena, samt riskhanteringsplaner för att minska de möjliga ogynnsamma följderna. För att underlätta arbetet med översvämningsrisker behöver samtliga aktörer ha en bra och aktuell kunskapsgrund. Ett av syftena med detta examensarbete var därför att ta fram en kunskapsöversikt inom området. Denna översikt togs fram genom en litteraturstudie och den redovisar bl.a. information om EU-projekt med översvämningsanknytning samt fakta om olika höjdmodeller och översvämningskarteringar. En annan del av examensarbetet syftade till att besvara ett antal uppställda frågeställningar, som bl.a. behandlade hur god medvetenheten, samverkan och krisberedskapen är hos myndigheter i Sverige. För att avgöra ovanstående utfördes en intervjustudie med ett antal kommuner och länsstyrelser, samt med Vattenmyndigheten för Västerhavet. Resultatet visade att samtliga tillfrågade aktörer hade god medvetenhet om översvämningsrisker. En inträffad översvämning medför en utökad prioritering av arbetet med översvämningsrisker och även en större angelägenhet att samverka med andra aktörer om dessa risker. Krisberedskapen var även den mest uttalad hos de som drabbats av översvämningar och visade sig ha en nära koppling till god medvetenhet och samverkan. Slutligen skulle examensarbetet ge svar på vilka riskobjekt som bör bedömas i översvämningshotade områden. För att optimera arbetet med skadereducerande och förebyggande åtgärder bör objekten inom ett översvämningshotat område prioriteras efter sannolikheten att de drabbas, samt hur stora konsekvenserna skulle bli om detta hände. I examensarbetet besvarades denna frågeställning med hjälp av litteraturstudier. Där fokuserades på vilka konsekvenser som kan uppkomma av en översvämning. Ett förslag på riskobjekt togs fram och en översiktlig indelning av hur objekten skulle kunna prioriteras i en akut situation utfördes. Dessutom sammanställdes var data för kartframställning kan hittas för respektive riskobjekt. / Flooding is a major problem in many parts of Sweden and climate changes are expected to aggravate the situation in some parts of the country. In order to structure the work on flood risks the flood directive (2007:60:EG) was initiated by the EU in 2007. The directive is implemented as a regulation in Sweden (SFS 2009:956) and this regulation was introduced in Swedish legislation in November 26th 2009. According to this regulation, the Swedish Civil Contingencies Agency (Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap) plays an important role as they will perform the preliminary assessment of flood risks, including the production of maps of floodthreatened areas. Water authorities and other county administrative boards will be responsible for the preparation of maps of risks within the flood-threatened areas and risk management plans in order to reduce the potential adverse consequences. To facilitate the process of flood risks all the players need to have a good and current knowledge. Therefore, one aim of this thesis was to develop a knowledge overview in the field. This overview was prepared by a literature review and includes information on flood-related EU projects, and facts about different elevation models and flood mapping. Another part of the thesis aimed to answer a number of set questions, such as: how good is the awareness, collaboration and emergency preparedness among the Swedish authorities. To determine this an interview study with a number of municipalities and county administration boards, and the Water Authority for the Western Sea (Vattenmyndigheten för Västerhavet) was carried out. The results showed that all the approached players had good awareness of flood risks. A past flood involves results in an expanded priority to work on flood risks and also a major concern to interact with other players on those risks. Crisis preparedness was also most expressed among those affected by floods and was found to have close links to good awareness and interaction. Finally, the thesis aimed to answer the risk items that should be considered in floodthreatened areas. To optimize the process of damage reduction and prevention, the objects in a flood-threatened area should be prioritized by the likelihood that the objects will be affected, and also by how big the impact would be if this happened. In the thesis, this question was answered by means of literature studies which focused on the consequences that may arise from a flood. A proposal on the risk properties was developed and an overall breakdown of how the items could be given priority in an emergency was carried out. In addition, it was compiled where data for mapping can be found for each risk item.

Kommissionen presenterade år 2008 ett förslag om en ny europeisk associationsform ett s.k. SPE-bolag (Societas Privata Europaea), ett privat europabolag särskilt anpassat för små och medelstora företag. Syftet med förordningen är bl.a. att göra det enklare och mer flexibelt för små och medelstora företag att utöva sin verksamhet och etablera sig på den inre marknaden och därav stärka deras konkurrenskraft. I takt med utvecklingen av bolagsrätten på den överstatliga nivån är bolagsrätten i Sverige också föremål för utveckling och förändring. En utredning, SOU 2009:34, tillsattes för att överväga ändringar i bl.a. aktiebolagslagen vilka skulle medföra förenklingar för de privata aktiebolagen och däribland göra det enkelt att etablera och driva privata aktiebolag i Sverige. Syftet med förevarande uppsats är att utreda huruvida SPE-förordningen förväntas få genomslagskraft på privata aktiebolag i Sverige. Vidare är syftet bl.a. att utreda om SPE-förordningens eventuella konkurrenskraft påverkas av regelförenklingarna i den svenska bolagsrätten? Fyra verktyg för utvärdering ligger till grund för uppsatsens syfte vilka är flexibilitet, enkelhet, effektivitet (bl.a. i ekonomisk betydelse) och modernitet. Verktygens innebörd klarläggs och analyseras i början av framställningen. För att ett regelverk ska vara konkurrenskraftigt och således få framgång krävs att nämnda fyra verktyg är uppfyllda. Förslaget om en SPE-förordning är, med grund i verktygen för utvärdering, ett betydligt bättre regelverk för privata aktiebolag än vad det svenska regelverket är, trots att den har vissa brister. SPE-bolaget kommer således vara mer konkurrenskraftigt än ABL, även efter att utredningens regelförenklingsförslag träder i kraft. Detta eftersom regelförenklingsförslaget anses vara ett ”klent” försök till att stärka de privata aktiebolagens konkurrenskraft.

The process of European integration affects different areas of the European structure differently, where some areas are more integrated than others. Sometimes, it can be difficult to find a balance between how the EU functions and the existing structures within the Member States. The Swedish labour market has been largely independent throughout the 20th century, something that has gone through some changes since Sweden’s accession into the EU. This study aims to examine what laws are made in relation to labour law since Sweden’s accession into the EU, and then examine the results through a Marxist perspective. The study is a comparative one, conducted through comparing tree different years, 1995 – the year Sweden joined the EU, 2006, and 2019, in order to properly view the progression of the integration of labour law at the European level, as well as examining the impact the Amsterdam and Lisbon Treaties and the support for legislation through the treaties has had on legislation. The study found that there has been a trend toward further integration, helped in part by the introduction of the European employment strategy in 1997 which outlined guidelines to, among other things, increase employment and protections of workers. The Marxist analysis found that the EU is an example of how the capitalist system expands through larger territories and movement of decision-making benefits European elites in the long run. Integration is integral to the survival of capitalism, therefore it is of interest to those who benefit from capitalism to keep this trend up, so they can stay in power and continue making decisions that benefit them.

No description available.

Europakommissionen har förslagit en ändring i LULUCF-förordningen för denationella målen för ökad kolinlagring, som i praktiken kan medföra ett tak föravverkningen. Uppsatsen syftar på att undersöka ifall det finns en oro hos enskildasvenska skogsägare för en ökad europeisering av svenskt skogsbruk. Detta sker medutgångspunkt i frågan gällande en eventuell framtida minskning av uttaget frånskogen som konsekvens av LULUCF-förordningen krav på prioritering avkolinlagring i skog framför produktion av förnybar råvara för material ochbioenergi. En kombination av litteraturstudier och en kort kvantitativenkätundersökning, men inslag av kvalitativ ansats valts för att belysa uppsatsenssyfte och frågeställningar. Studien har använt sig utav tre metoder historiskinstitutionalism, hermeneutisk metod och slutligen kvantitativ datainsamlingsmetod.Studien har visat att det finns en oro bland svenska enskilda skogsägare som läserkursen Hållbart Familjeskogsbruk 1 och att det finns möjlighet för att oro överförvaltning av skogsägandet, även kan uppstå i framtiden för den som äger ettskogsbruk och som berörs av en överstatlig förvaltning.

Article 4.1(h) in the Rome I regulation establishes which law that will be applicable on contracts concerning financial instruments concluded in multilateral systems. The main problem is that most contracts concluded within these systems have standard clauses which contain a clause on the applicable law. If this is the case, Article 3.1 in the Rome I Regulation is applicable instead. This problem makes it difficult to find a need for article 4.1(h) if it will only be applicable in exceptional cases. However, the legal position on this matter is still unclear since the Rome I Regulation has just been put into force. It is therefore important that future case law, in a clear and precise way, determines how article 4.1(h) shall be used in order for it to be properly used within the sphere of international private law.