Return to search

Varför har Haparanda lägst valdeltagande i Sverige? : En jämförande studie av kontextuella och individuella faktorer

In a representative democracy, voting in the general elections is a democratic right and turnout is an important indicator of whether the democratic system is doing well or whether there is a distrust of a political system. Sweden generally has a high voter turnout in the general elections, but Haparanda municipality stands out with by far the lowest voter turnout in the country. A low turnout in the general elections can lead to poorer representativeness and lead to legitimacy problems for political decision-making. The essay examines known contextual factors that, ac- cording to election research, explain low turnout in Haparanda. Furthermore, a comparison is made with Norrbotten's municipalities and Swedish border municipalities with the aim of find- ing if there is any clear indicator that can explain the low turnout. The comparison shows that Haparanda has one of the lowest average disposable incomes and a clearly higher proportion of foreign-born citizens than the other compared municipalities. Therefore, a comparison is also made of the voter turnout between Haparanda and other municipalities with an equal proportion of foreign born. The two indicators foreign-born citizens and disposable income are contextual factors that, according to previous research, affect voter turnout in a negative direction and that give Haparanda an uphill battle in the coming election year unless targeted investments are made to increase voter turnout in the municipality with Sweden's lowest voter turnout. / I en representativ demokrati är röstning i de allmänna valen en demokratisk rättighet och val- deltagande en viktig indikator för huruvida det demokratiska systemet mår bra eller om det förekommer en misstro till ett politiskt system. Sverige har generellt ett högt valdeltagande i de allmänna valen, men Haparanda kommun utmärker sig med det i särklass lägsta valdeltagandet i landet. Ett lågt deltagande i de allmänna valen kan leda till sämre representativitet och leda till legitimitetsproblem för politiskt beslutsfattande. I uppsatsen undersöks kända kontextuella faktorer som enligt valforskningen förklarar lågt valdeltagande i Haparanda. Vidare görs en jämförelse med Norrbottens kommuner och svenska gränskommuner med syfte att finna om det förekommer någon tydlig indikator som kan förklara det låga valdeltagandet. Jämförelsen visar att Haparanda har en av de lägsta disponibla medelinkomsterna och en klart högre andel utrikes födda medborgare än övriga jämförda kommuner. Därför görs även en jämförelse mel- lan valdeltagandet i Haparanda och andra kommuner med lika stor andel utrikes födda. De två indikatorerna utrikes födda och disponibel inkomst är kontextuella faktorer som enligt tidigare forskning påverkar valdeltagande i negativ riktning och som ger Haparanda en uppförsbacke till kommande valår om inte riktade satsningar görs för att öka valdeltagandet i kommunen med Sveriges lägsta valdeltagande.

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:ltu-94381
Date January 2022
CreatorsBrännström, Laura
PublisherLuleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik, konst och samhälle
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageSwedish
Detected LanguageEnglish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess

Page generated in 0.0016 seconds