Syftet med denna studie är att undersöka betydelsen av den personliga kontrollen för det psykiska välbefinnandet, samt om det finns någon könsskillnad i betydelsen av den. Med utgångspunkt i teorin om resursersättning, som antar att utbildning har större positiv effekt på det psykiska välbefinnandet för kvinnor än för män, formuleras ett antal frågeställningar om huruvida den personliga kontrollen har större positiv inverkan på kvinnors nivå av psykiska välbefinnande jämfört med män. Genom multipla linjära regressionsanalyser baserade på data från Levnadsnivåundersökningen (LNU) 2010, undersöks 4306 män och kvinnor. Resultaten av analyserna visar på att den personliga kontrollen har större inverkan på kvinnors nivå av det psykiska välbefinnandet jämfört med män, trots att kvinnor generellt har lägre nivåer av både psykiskt välbefinnande och personlig kontroll, samt att kvinnor som inte arbetar i högre grad behöver förlita sig på den personliga kontrollen för att må bra psykiskt. Dessa resultat ger stöd åt att tro att den personliga kontrollen, i linje med resursersättningsteorin, används för att känslomässigt och mentalt täcka upp för sådana socioekonomiska resurser som brister.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:su-130416 |
| Date | January 2016 |
| Creators | Bergman, Tova |
| Publisher | Stockholms universitet, Sociologiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0021 seconds