Plastics have a wide application field, where cosmetic products are one of them. Polymers which are building blocks to plastics exists in many variants, overall they can be categorized into two groups; microplastics and water soluble polymers. Both polymer types are important to study and understand since polymers in general are not covered by any legislation. To gain a more profound understanding of their impact on environment this study was conducted. In collaboration with SSNC (Naturskyddsföreningen), a database containing hundreds cosmetic products was processed. The most occurring polymers were quantified and prevalent ingredients having “poly” in their name were selected for further investigation namely Nylon 12-20 (microplast) and Acrylates C/10-30 Alkyl-crosspolymer (water soluble). A standardized analysis method OECD 301 F was performed to test the polymers biodegrading ability. Results from biodegradation method showed that, neither of the two polymers is readily biodegradable in aqueous environment, despite their different properties. In connection with the obtained results, a filtration analysis was performed, with the purpose to determine the possibility to capture the polymers using microfilters. Results mainly showed flowthrough of both polymers. Relating the results to reality implies that these polymers are not captured in waste water treatment plant due to inefficient filtration and thereby spread to the environment. In addition more research should be devoted to water-soluble polymers and their impact on nature. Based on all compiled results, it is proposed that legislation addressing microplastics should be edited and revised in such a way that water soluble polymers are included in future prohibitions (against microplastics). / Plast har många användningsområden varav kosmetiska produkter är ett av dem. I kosmetika används exempelvis naturliga ämnen, sådana som förekommer i naturen och således kan brytas ned. Sedan finns syntetiska polymerer, sådana som syntetiseras och tillverkas av människor. Det finns oerhört många varianter av syntetiska polymerer som används inom kosmetika, generellt kan de kategoriseras i två grupper; mikroplaster och vattenlösliga polymerer. Med hjälp av Naturskyddsföreningens databas som innehåller hundratals kosmetikaingredienser, söktes de komponenter som hade ”poly” i sitt namn eftersom de inte täcks av lagstiftning. Bland dessa, valdes två mest förekommande polymerer för att studeras vidare, nämligen Nylon 12-20 (mikroplast) och Acrylates C/10-30 alkyl crosspolymer (vattenlöslig). En standardiserad analysmetod OECD 301 F tillämpades för att testa deras biologiska nedbrytbarhet. Resultatet från nedbrytbarhetstestet visade att ingen av polymertyperna, trots deras åtskiljande egenskaper, är lättnedbrytbar i vattenmiljöer. I följd av resultatet från analysen genomfördes en filtreringsanalys på KTH, för att avgöra om respektive polymer går att fånga upp i olika storlekar av mikrofilter. Resultatet visade att ingen av dem fångades upp (med den utrustning som var tillgänglig på KTH). Baserat på resultaten föreslås det att lagstiftningar som innefattar mikroplaster bör redigeras och revideras på ett sådant sätt att vattenlösliga polymerer är inkluderade i framtida förbud (mot mikroplaster). Utöver detta bör mer forskning ägnas åt vattenlösliga polymerer och deras påverkan på naturen.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-259570 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Ayan, Hilal |
| Publisher | KTH, Industriell bioteknologi |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.002 seconds