Artificial intelligence (AI) has become an increasingly used technology in today's society. In recent years, AI systems have even begun to be used to create creative works, so-called creative AI. This development gives rise to a number of different copyright challenges, especially if it is at all possible that such cultural objects can be protected by copyright. In light of the increased use of creative AI, the thesis aims to investigate the relationship between AI-generated cultural objects and copyright. To fulfill this purpose, three main questions are answered. The first question that the thesis intends to answer is whether AI-generated works can be covered by copyright protection. The preconditions for protection are partly that the created cultural object must be covered by the concept of work, and partly must meet the requirement of originality, which is also considered to include a requirement of human creation. The inquiry takes support from EU law, among other things, which has clarified how these requirements are to be applied in a context where a technical aid is used. The second issue of the thesis is aimed at such products that have been created by a more independent AI system and that should not be subject to copyright protection under the current system. Based on several different aspects, such as the motive and justification of copyright, it is investigated whether such cultural objects should also be covered by copyright. The thesis shows that there are things that speak both for and against an extended protection. The design of a protection for AI-generated products is the work's third and final area of investigation and is thus based on the premise that it is justified with an extended copyright protection. The study focuses on a number of different aspects that can be considered particularly relevant to discuss in the protection of AI-generated products, such as the time of protection and the subject of protection. The thesis finds that it should be possible for AI-generated works to be covered by copyright, provided that there is room for a human being to make creative choices. Conversely, this should preclude that objects from more independent AI systems, which are becoming more common, should not be able to be protected by copyright. Such a conclusion also justifies a position regarding whether such works also should be covered by copyright. In order to promote investment, there may be reasons to extend protection, but it should be noted this can lead to human creatures becoming outcompeted. When designing the protection, this imbalance can be taken into account, for example by providing a shorter protection period. / Artificiell intelligens (AI) har börjat bli en alltmer använd teknik i dagens samhälle. På senare år har man till och med börjat använda AI-system för att skapa kreativa verk, så kallad kreativ AI. Denna utveckling ger upphov till en rad olika upphovsrättsliga utmaningar, särskilt om det överhuvudtaget är möjligt att sådana kulturföremål kan skyddas av upphovsrätten. Mot bakgrund av den ökade användningen av kreativ AI syftar uppsatsen till att utreda förhållandet mellan AI-genererade kulturföremål och upphovsrätten. För att uppfylla detta syfte besvaras tre huvudsakliga frågeställningar. Den första frågan som undersökningen avser att besvara är huruvida AI-genererade verk kan omfattas av ett upphovsrättsligt skydd. Förutsättningarna för skydd är dels att det skapade kulturföremålet ska omfattas av verksbegreppet, dels att det ska uppfylla kravet på originalitet, vilket även anses innefatta ett krav på mänskligt skapande. Utredningen tar bland annat stöd i EU-rättslig praxis som har förtydligat hur dessa krav ska tillämpas i en kontext där ett tekniskt hjälpmedel används. Undersökningens andra frågeställning tar sikte på sådana alster som skapats av mer självständiga AI-system och som inte torde kunna vara föremål för ett upphovsrättsligt skydd enligt den nuvarande ordningen. Med avstamp i ett antal olika aspekter, såsom upphovsrättens motiv och rättfärdigande, utreds huruvida även sådana kulturföremål bör omfattas av upphovsrätten. Undersökningen visar på att det finns saker som talar såväl för som mot ett utvidgat skydd. Utformningen av ett skydd för AI-genererade alster är arbetets tredje och sista undersökningsområde och bygger alltså på förutsättningen att det är motiverat med ett utvidgat upphovsrättsligt skydd. Undersökningen fokuserar på en rad olika aspekter som kan anses vara särskilt relevanta att diskutera vid ett skydd för AI-genererade alster, såsom skyddstiden och skyddssubjektet. Förevarande undersökning konstaterar att det torde vara möjligt för AI-genererade verk att omfattas av upphovsrätten under förutsättningen att det finns utrymme för en människa att ta kreativa val. Motsatsvis torde detta utesluta att föremål från mer självständiga AI-system, som börjar bli allt vanligare, inte bör kunna skyddas upphovsrättsligt. En sådan slutsats motiverar även ett ställningstagande huruvida även sådana alster bör omfattas av upphovsrätten. För att främja investeringar kan det finnas skäl att utvidga skyddet, men hänsyn bör tas till att det kan leda till att mänskliga kreatörer kan konkurreras ut. Vid utformningen av skyddet skulle man kunna ta hänsyn till denna obalans, exempelvis genom att ge en kortare skyddstid.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-474979 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Jerneke, Filip |
| Publisher | Uppsala universitet, Juridiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0023 seconds