Syftet med studien har varit att ta reda på hur textillärare upplever att den yttre miljön i textilslöjdsalen kan påverka den kreativa processen hos eleverna och hur slöjdsalen i så fall kan utformas. Studien bygger på intervjuer med fem textillärare som är eller har varit verksamma inom grundskolan i ämnet textilslöjd.Det teoretiska forskningsperspektiv som studien utgår ifrån i huvudsak är den sociokulturella teorin som bygger på Lev Vygotskijs tankar och forskning. Vidare har perspektiv från ramfaktorteorin tagits i beaktande. Studien visar att alla de intervjuade textillärarna menar att ytorna i textilslöjdsalen, det vill säga både golvytor, väggytor, bordsytor och förvaringsytor ska vara tillräckligt stora för att de ska kunna rymma de innehållsmässiga beståndsdelar som textillärarna anser behövs för att stimulera elevernas kreativitetsutveckling. Textillärarna menar att eleverna ska ha ordentligt med arbetsytor när de arbetar och att elevernas pågående arbeten ska kunna förvaras i tillräckligt stora förvaringsutrymmen i textilslöjdsalen. En övervägande andel av textillärarna anser att det är det insprationsmaterial som hör samman med detarbetsområde eleverna för tillfället arbetar med som är mest kreativitetsbefrämjande. Två av textillärarna anser att textil/trä och metallslöjdsalarna ska ligga nära eller i anslutning till varandra för att samarbetet i slöjdämnet ska fungera bra. De menar även att bildsalen i nära anslutning till textilslöjdsalen skulle underlätta ämnesövergripande samarbete med bildämnet. Sammantaget finns det hos textillärarna många tankar och kreativa idéer som skulle kunna leda till att textilslöjdsalarna skulle kunna bli mer kreativitetsbefrämjande för elever. Studien visar vidare på att det är arbetsmiljölagstiftningen och miljöbalken som styr hur arbetsmiljön i textilslöjdsalen ska utformas utifrån nationella arbetsmiljö- och säkerhetskrav. Utrustning och utformning i övrigt är däremot en lokal angelägenhet. Enligt styrdokumenten ligger ett särskilt ansvar på rektor att tillsammans med lärare samarbeta för att de nationella målen ska nås av eleverna. Eleverna ska ges möjlighet till ett aktivt medinflytande i skolan. Här skulle textillärare tillsammans med rektor, som har det särskilda ansvaret, kunna arbeta för att den yttre miljön i textilslöjdsalen blir mer kreativitetsbefrämjande. Eleverna ska också enligt styrdokumenten vara medskapande och vara med i och komma med synpunkter på utformningen. Undersökningar om hur den fysiska miljön i textilslöjdsalen och dess utformning påverkar kreativitet hos elever, detta utifrån ett elevperspektiv tycker jag skulle vara en intressant ingång för fortsatta studier. Vidare studier om hur arbetsmiljöfaktorer, både fysiska och psykiska, påverkar textillärare och elever i textilslöjden vore intressant att undersöka. Den fysiska miljöns betydelse i skolan och i synnerhet i textilslöjden för elevers möjlighet till lärande tycker jag har varit eftersatt och inte uppmärksammats i den utsträckning som den borde. Mer forskning inom detta området är något som jag anser är nödvändigt för att föra utvecklingen framåt i den svenska grundskolan.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-88078 |
| Date | January 2013 |
| Creators | Eriksson, Anna Karin |
| Publisher | Umeå universitet, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0024 seconds