Denna uppsats undersöker dels hur relationen ser ut mellan den statliga biståndsmyndigheten Sida och stiftelsen Kulturarv utan Gränser (KuG) samt vilka diskurser som förekommer i kommunikationen dem emellan, samt vilka positioner dessa intar i konstruktionen av kulturarvet under återuppbyggnadsprocessen efter kriget i Bosnien och Hercegovina. Materialet till undersökningen har bestått av projektansökningshandlingar som ansökningar, beslut och rapporter. Till hjälp för att analysera mitt material har jag haft Ashworth och Tunbridges modell som beskriver processen bakom konstruktionen av kulturarv. För att se hur relationen såg ut mellan KuG och Sida har jag använt Norman Faircloughs kritiska diskursanalys för att synliggöra den diskurs KuG och Sida verkar inom och hur den påverkas dels av andra diskurser men också av den sociala praktiken. Under drygt 10 år var Sida KuGs huvudfinansiär under stiftelsens arbete med restaureringar av byggnader, kompetensutveckling och institutionsbyggande för att bygga upp och stärka kulturvård- och kulturarvssektorn i Bosnien och Hercegovina. Utgångspunkten är att relationen mellan Sida och KuG i grunden var ojämn på grund av stiftelsens finansiella beroende till Sida. Resultatet av undersökningen visar att tack vare sitt övertag kom Sida att under den undersökta tidsperioden fullständigt omforma KuGs verksamhet. Från att ha varit inriktade mot att arbeta för bevarande och skydd av kulturarv i Bosnien och Hercegovina så skiftade stiftelsens fokus till att inriktas mot att jobba med kulturarv som en resurs för vidare social- och ekonomiska utveckling / This thesis examines two things, first the relationship between the aid agency Swedish International Development Co-operation Agency (Sida) and the Swedish foundation Cultural Heritage without Borders (CHwB) by examine the discourses that occur in the communication between them. The second aim is to see what part the two organizations play in the construction of the cultural heritage during the reconstruction process after the war in Bosnia and Herzegovina. The material for the survey consisted of documents related to project applications such as applications them self’s, decisions and reports. To analyze my material, I use Ashworth and Tunbridge's model describing the process behind the construction of cultural heritage. To see the relationship between CHwB and Sida, I have used Norman Fairclough's critical discourse analysis to visualize the discourses CHwB and Sida operates within and how they are influenced by other discourses but also by the social practice. For more than 10 years, Sida is CHwB's main financier during the foundation's work with restoration of buildings, development of competence and institution building to re-build and strengthen the cultural heritage sector in Bosnia and Herzegovina. The starting point is that the relationship between Sida and CHwB was fundamentally uneven because the foundation was financially dependent on Sida. The result of the survey shows that, due to its financial advantage, Sida completely transformed CHwB during the reviewed time-period. From focusing on working for the conservation and protection of cultural heritage, the Foundation's focus is shifting towards focusing on working with cultural heritage as a resource for further social and economic development
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-328884 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Stengård, Malin |
| Publisher | Uppsala universitet, Kulturvård |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0024 seconds