Sveriges riksdag har beslutat att energianvändningen i bebyggelsen måste minskas. Detta gäller även den befintliga bebyggelsen till vilken den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen hör. Vid energieffektivisering av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse upplever ofta förvaltare att processen att välja energieffektiviserande åtgärd tar för lång tid. Detta beror på att det saknas ett rationellt sätt att jämföra olika åtgärders konsekvenser. Antikvarier har ofta en motsatt uppfattning och upplever att förvaltare många gånger ser mer till åtgärdens besparingspotential istället för dess påverkan på de kulturhistoriska värdena. Syftet med examensarbetet är att göra jämförelsen av energieffektiviserande åtgärder i kulturhistoriskt värdefull bebyggelse mer överskådlig för förvaltare. Genom litteraturstudier, dokumentanalyser, intervjuer och fallstudie besvarades följande frågeställningar: - Vilka kulturhistoriska faktorer bör beaktas vid energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefull bebyggelse? - Hur kan energibesparande åtgärder utvärderas i en modell där hänsyn tas till energibesparingspotential och de kulturhistoriska faktorer som framkommit i första frågeställningen? - Hur används modellen från andra frågeställningen vid jämförelse av möjliga åtgärder i en befintlig byggnad? Kulturhistoriska faktorer identifierades och utgjorde grunden till den modell som sedan togs fram. Till respektive faktor kopplades kriterier med olika poängnivåer för utvärdering. En matris togs fram för att åskådliggöra utvärderingens resultat. För att visa på modellens funktion genomfördes en fallstudie där modellen användes på en befintlig byggnad. För att möjliggöra utvärdering av valda åtgärder genomfördes både observationer och beräkningar. Fallstudien genomfördes på Länsresidenset i Jönköping. Resultatet av studien visar att reversibilitet, långsiktighet, påverkan på synintryck och upplevelse och påverkan på kulturhistoriskt värdefulla byggnadsdelar och detaljer är viktiga kulturhistoriska faktorer att beakta vid energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Kriterier för utvärdering bör formuleras noggrant och generellt för att passa in på varje typ av åtgärd samt för att undvika subjektiv bedömning. För att erhålla en överskådlig jämförelse bör färger användas vid gradering. Dessutom bör viktning användas för att kunna anpassa prioriteringsgraden av varje enskild faktor i en specifik byggnad. Efter utvärdering av åtgärder i en specifik byggnad bör specialister inom olika områden konsulteras för slutligt val av åtgärd. / The Swedish Parliament has decided that the energy consumption in buildings must be reduced. This also applies to existing buildings to which the historically valuable buildings belong. When improving energy efficiency in historically valuable buildings managers often experience that the process of choosing acts takes too long time because there is no rational way to compare different consequences of the acts. Antiquarians on the other hand, often have a different opinion and experiencing that managers often look more to the potential of savings rather than the impact on the cultural value. The aim of the essay was to make the comparison of energy efficiency acts in the historically valuable buildings more transparent for managers. Through literature study, document analysis, interviews and case study the following questions has been answered: - What cultural-historical factors should be taken into account at improving energy efficiency in the historically valuable buildings? - How can energy-saving acts be evaluated in a model which takes into account the potential of energy saving and the cultural factors identified in question 1? - How should the model from question 2 be used for comparisons of possible actions in an existing building? Cultural-historical factors were identified and formed the basis for the model that was developed. For each factor criteria was connected with different point levels for evaluation. A matrix was developed to visualize the result. To demonstrate the function of the model a case study was carried out where the model was used in an existing building. To enable evaluation of selected acts both observations and calculations were performed. The case study was performed at Länsresidenset in Jönköping. The results of the study shows that Reversibility, Long-sightedness, Impact on visual impressions and experience, Impact on historically valuable parts and details, and Other is important cultural factors to consider when improving energy efficiency in historically valuable buildings. Criteria for evaluation should be formulated carefully and generally to fit each type of action and to avoid subjective assessment. To obtain a perspicuous comparison colors should be used for grading. Furthermore, weighting should be used to adjust the priority level of each individual factor in a specific building. After evaluation of actions in a specific building has been done specialists in various fields should be consulted for final selection of acts.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hj-24447 |
| Date | January 2014 |
| Creators | Lindström, Ellen, Ideskog, Jakob |
| Publisher | Tekniska Högskolan, Högskolan i Jönköping, JTH, Byggnadsteknik, Tekniska Högskolan, Högskolan i Jönköping, JTH, Byggnadsteknik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0026 seconds