Kulturhistoriska platser har allt mer börjat benämnas som kulturmiljöer, vilket är hela områden som har påverkats av människan på ett eller annat sätt. I dessa områden fanns andra värderingar än endast det kulturhistoriska, oftast formulerade som hållbarhet och utveckling. Båda dessa begrepp är grundpelare i uppsatsens teoretiska utgångspunkt, resiliensteorin. Resiliensteorin är en förgrening till systemteori, i vilken samhället ses som en helhet. Enligt resiliensteorin är samhället likt ett socio-ekologiskt system uppbyggt av flera variabler i samhället, dessa variabler är; sociala, politiska, miljömässiga och ekonomiska. Dessa variabler består i sin tur av flera variabler som bygger upp deras helhet. Variablerna har olika tröskelvärden, det vill säga hur mycket en variabler klara av olika former av påfrestning innan systemet delvis förändras eller förstörs. Kulturmiljön är en av variablerna som bygger upp samhället. I uppsatsen undersöks vad som händer med kulturmiljöer när de definieras som variabler inom resiliensteorin, vilken roll de är tänkt att fylla på en beslutsmässig nivå; från internationell nivå till regional nivå. Frågeställningarna är: Varför ser dagens kulturarbete kring natur- och kulturmiljön ut som den gör idag? Vilka aktörer finns och förvänts finnas i anknytning till kulturmiljön? Vilka är resonemangen kring värdefulla kulturmiljöer? Vägs alla resiliensteoretiska aspekter i kulturmiljön lika tungt i beslutsprocesser och användningen av den? Källmaterialet i uppsatsen är från forskning kring kulturlandskapet och resiliens-forskning, med olika undersökningar och publikationer som grund. För undersökning kring de beslutsfattande leden har olika propositioner, motioner, FOU-publikationer från staten samt publikationer från Länsstyrelsen i Värmlands län undersökts. Undersökningsmetoden har varit text- och diskursanalys. Undersökningen visar hur kultur- och naturmiljön skapats utefter en rad vetenskapliga och politiska diskurser. Den rådande diskursen, formad av resiliensteorin, har nu gjort det möjligt att legitimera ett sökande efter nya värden i kulturmiljön annat än det traditionella bevarandet. Vilket öppnat upp för nya värden, värderingar och bruk av kulturmiljön och potentiellt förändra rollen av kulturarv i samhället. I en rådande majoritet av framtidsplanerna kring kulturmiljöer i Värmlands län är detta bruk ekonomiskt och besöksnärings bejakande.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-254179 |
| Date | January 2015 |
| Creators | Pellnor, Joachim |
| Publisher | Uppsala universitet, Institutionen för ABM |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Uppsatser inom musei- & kulturarvsvetenskap, 1651-6079 ; 102 |
Page generated in 0.1922 seconds