This essay deals with ruins from the perspective of their cultural values and the impact of add-ons, protective add-ons and caring actions affect these values. The issues in the essay are; What are the cultural values of a ruin? How have ruins been used? How are ruins treated today? Initially the definition of the concept “ruin” is discussed, what is a ruin? A building has an architectural biography: the creation, destruction, change and the decay. The concept of ruin is considered to be a state of this decay, rather than a dead building. This leads to that if a ruin is added or rebuilt, once again it becomes a building. Ruins has meant a lot to people even long ago, the history of the caring of ruins goes long back, in Italy to the 5th century AD. In the Nordic countries the protection of ancient remains came a bit later, in Sweden the first legislation is from the year 1666th. The ruins were preserved to show the greatness of ancient societies and the changes that led to the decay of the buildings. During the 18th century a cult grows around ruins, which later have been called the romance of ruins. This ideology is developing into constructing "new" ruins in the castle parks, ruins become a status symbol. The essay deals with three case studies as reference objects in a discussion regarding their cultural value. The ruin of the dome in Hamar, Norway, over-built with a protective roof that directly affects the cultural environment. The arguments for this operation are the task of conservation, but the goal is to use the building as a cultural arena. The castle ruin on Visingsö in the lake Vättern has an action plan with a clear cultural value description. The age of the ruin and bearer of abstract memories are emphasized values. The last example is the rebuilding of St Nicholas church ruin in Visby and how designers are taking into account its cultural value. Finally, the definition of the general cultural values of a ruin is presented, in comparison with the reference objects included in the paper. The age of the ruin, structural engineering in past societies, the use of the ruins and the changes of extensions or restorations are the values that occur in the examples. The conclusion is that the change is perhaps the value of most importance. Since the "ruin" is a stage rather than a fixed object the change is a fact. To freeze a moment of decay may remove one of the most important cultural values of a ruin. / Uppsatsen behandlar ruiner utifrån deras kulturhistoriska värden och vilka konsekvenser tillbyggnader, skyddstillbyggnader och vårdande insatser påverkar dessa värden. Uppsatsens drivande frågeställningar är : Vilka är en ruins kulturhistoriska värden? Hur har man brukat ruiner? Hur behandlas ruiner idag? Inledningsvis definieras begreppet ruin, vad är en ruin? I diskussionen tas en byggnads biografi upp med Tillblivelse, nedbrytning, förändring och förgängelse. Begreppet ruin anses vara ett tillstånd av varande förfall snarare än en död byggnad. Detta medför sig att en ruin som till- eller ombyggs åter kan bli en byggnad. Ruiner har betytt mycket för människor även långt tillbaka, ruinvårdens historia går, i Italien, tillbaka till århundradena efter vår tideräknings början. I Norden kom skyddet för fornlämningar lite senare, i Sverige finns den första lagstiftningen från år 1666. Ruinerna skulle bevaras för att visa på forna samhällens storhet och på förändringar som lett till byggnaders förfall. Under 1700-talet växer en kult fram kring ruiner, som sedan kallas ruinromantiken. Denna ideologi utvecklar sig till att man uppför ”nya” ruiner i slottsparker, ruinen blir en statussymbol. Uppsatsen tar upp 3 fallstudier som referensobjekt i en diskussion kring de kulturhistoriska värdena. Hamar domkyrkoruin i Norge överbyggdes med ett skyddstak som direkt påverkar kulturmiljön. Argumenten för insatsen är av bevarandekaraktär men målet är att använda byggnaden som kulturarena. Visningsborgs slottsruin på Visingsö i Vättern har ett vårdprogram med en tydlig kulturhistorisk värdebeskrivning. Ruinens ålder och bärare av abstrakta minnen tas upp som viktiga värden. Sist tas ombyggnaden av S:t Nicolai kyrkoruin i Visby upp som exempel på hur arkitekterna tar hänsyn till de kulturhistoriska värdena. Slutligen definieras de allmänna kulturhistoriska värden som en ruin innehar i jämförelse med de referensobjekt som tagits upp i uppsatsen. Ruinens ålder, byggnadskonst i tidigare samhällen, ruinens användning och den förändring som skett i form av tillbyggnader eller restaureringar är de värden som återkommer i exemplen. Slutsatsen blir att förändringen är kanske det värde som är högst. Eftersom ”ruin” är ett stadium snarare än ett fast objekt blir förändringen ett faktum. Att frysa ett ögonblick av förfall kan alltså ta bort ett av de viktigaste kulturhistoriska värden som en ruin innehar.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hgo-867 |
| Date | January 2011 |
| Creators | Ehlton, Fredrik |
| Publisher | Högskolan på Gotland, Institutionen för kultur, energi och miljö |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0027 seconds