Uppsatsens syfte var att öka förståelsen för hur kuratorer inom vuxenhabiliteringen och barnmorskor på mödravårdscentraler förhåller sig till och arbetar med gravida kvinnor med intellektuella funktionsnedsättningar. Avsikten var även att undersöka likheter respektive olikheter mellan yrkesgrupperna. För att genomföra studien använde vi kvalitativ metod. Vi intervjuade två barnmorskor på mödravårdscentraler och tre kuratorer inom vuxenhabiliteringen. Intervjuerna analyserades med hjälp av de teoretiska perspektiven normalitet, juridisk diskurs och emotionell diskurs. Resultaten visar att barnmorskorna hade ett barnperspektiv medan kuratorerna ett föräldraperspektiv. Dessa perspektiv avspeglar olika förhållningssätt inom den emotionella och juridiska diskursen. Trots olika inriktningar och respondenternas olika yrkesroller, hade respondenterna liknande föreställningar gentemot kvinnor med intellektuella funktionsnedsättningar. Ifrågasättande av dessa kvinnors föräldraförmåga återkom i alla intervjuer. I detta avseende såg respondenterna dessa kvinnor som avvikare från det ”normala”. Att tala om målgruppen påtalar respondenterna vara känsligt och även tabubelagt, då det för inte så många decennier sedan inte var lagligt för dessa kvinnor att skaffa barn och familj. Varken kuratorerna eller barnmorskorna hade egentligen någon utarbetad arbetsmetod för arbetet med gravida kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning, utan arbetade mycket utifrån egna erfarenheter. Kuratorerna menade att barnmorskorna hade otillräcklig kunskap om funktionsnedsättningar. / The purpose of this study was to increase the understanding of how social workers in adult habilitation and midwives in maternity clinics relate to and work with pregnant women with intellectual disabilities. The intention was also to examine the similarities and differences between the occupational groups. To conduct the study, we used qualitative methods. We interviewed two midwives at maternity clinics and three counselors in adult habilitation services. The interviews were analyzed by means of the theoretical concepts normality, legal discourse and emotional discourse. The results show that midwives had a child perspective while the curators had a parental perspective. These perspectives reflect different attitudes in the emotional and legal discourse. Despite the different approaches and respondents' various professional roles, the respondents had similar perceptions towards women with intellectual disabilities. Challenge of these women's parenting skills recurred in all interviews. In this regard the respondents saw these women as deviant from the "normal". To speak about the target group the respondents complains of being sensitive and even taboo when it is not so many decades ago, it wasn’t legal for these women to have children and family. Neither the curators nor the midwives really had any elaborate methodology for working with pregnant women with intellectual disabilities, but worked from their own experience. The curators implied that the midwives had insufficient knowledge of impairments.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-33456 |
| Date | January 2014 |
| Creators | Persson, Elin, Johansson, Linda |
| Publisher | Karlstads universitet, Institutionen för sociala och psykologiska studier, Karlstads universitet, Institutionen för sociala och psykologiska studier |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf, application/pdf, application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess, info:eu-repo/semantics/openAccess, info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0067 seconds