<p>”Talets gåva har alla fått. En del använder den effektivt, andra inte” (Gröning 1987:4). Varför är det så att alla inte använder det effektivt? I tidigare forskning pratar man om tvåtredjedelsregeln i ett klassrum; läraren har två tredjedelar av talutrymmet i klassen och av den tredjedel som eleverna har är det pojkarna som har två tredjedelar (Einarsson & Hultman 1984:82). För mig var det inte så konstigt att läraren innehar mycket av talutrymmet men däremot ville jag undersöka om och varför det är så stor skillnad mellan de manliga eleverna och de kvinnliga eleverna.</p><p>Utgångspunkten i min undersökning är att under en lektion observera den språkliga aktiviteten, hur eleverna får eller tar ordet och också se både lärare och elevers reflektioner från samma lektion. Klassen som har observerats är en Komvuxklass där eleverna är mellan 21-47 år. Förutom att se generella drag i hela klassen har fyra elever studerats mer ingående, en talför man, en talför kvinna, en tystlåten man och en tystlåten kvinna för att se de individuella skillnaderna mellan eleverna. För att få fram hur elever och lärare upplever klimatet i klassrummet under den lektionen som observerades har en enkät genomförts på eleverna och en intervju genomförts med läraren.</p><p>Egentligen är skillnaderna inte så stora mellan grupperna män och kvinnor men däremot visade sig skillnaderna vara större mellan de fyra utvalda eleverna. Den talföre mannen var den som hade klart mest av talutrymmet och den tystlåtna kvinnan var den som hade klart minst av talutrymmet. Det som påverkar elevernas del av talutrymme är inte lika starkt förankrat till könet som det är till elevernas personlighet. Det är mer avgörande om en elev är framåt eller lite blyg än om det är en han eller hon. I intervjun med läraren framkom det att hon inte tänkte på sina elever som män och kvinnor utan som individer. Hon försökte se till hur de är istället för till vad de är.</p><p>Ofta är det generella synsätt som gör att skillnaderna blir så stora mellan de två grupperna män och kvinnor. Genom att ta ner studien på individnivå visade sig resultatet bli ett annat. I min studie visade sig gruppresultatet bli att skillnaderna mellan män och kvinnor i klassrummet inte är så stora men på individnivå visade sig skillnaderna vara ansenliga. Om det nu är skillnader mellan könen eller bara individerna kan vara svårt att visa.</p><p>Som blivande lärare har jag i alla fall fått en hel del saker att tänka på för att underlätta för min klass så att alla kan få komma till tals. Som lärare kan man inte kräva av eleverna att de ska vara muntligt aktiva utan några förberedelser. Läraren måste skapa en miljö där eleverna vågar tala och också ge eleverna de verktyg de kan tänkas behöva för att öva upp sin muntliga aktivitet. Lärarens roll är otroligt viktig när det kommer till elevernas delaktighet i klassrummet. Det finns en balans som läraren ska hålla, ställa krav på eleverna samtidigt som man inte kräver för mycket och ge eleverna utrymme att tala fritt samtidigt som man ger ordet så att alla får komma till tals.</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:vxu-629 |
| Date | January 2006 |
| Creators | Björk, Veronica |
| Publisher | Växjö University, School of Humanities |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, text |
| Relation | LÄRARUTBILDNINGEN, ; |
Page generated in 0.0016 seconds