Denna studie avsåg att undersöka framträdande normer och föreställningar i asylärenden som behandlar sexuell läggning som skyddsskäl. Ambitionen var även att undersökningen skulle innefatta ett genusperspektiv. Sammanlagt har 24 dokument studerats, varav 12 från Migrationsverket och 12 från Migrationsdomstolen. Studien har haft en kvalitativ ansats och grundade sig teoretiskt i kritisk teori samt queerteori. De teoretiska begreppen som har använts vid tolkningen av analysen är “hegemoni” respektive “heteronormativitet”. Det insamlade materialet analyserades sedan med hjälp av den kritiska diskursanalysen, och mer precis Norman Faircloughs tredimensionella modell. Resultaten tyder på att asylbedömningar där sexuell läggning har angetts som skyddsskäl styrs av heteronormativiteten. Myndigheterna utgår från att den asylsökande är heterosexuell och bevisbördan ligger hos den sökande att bevisa att hen inte är heterosexuell. Det är dock i myndigheternas mening inte den sexuella läggningen som bedöms, utan läggningens trovärdighet. Resultaten antyder också att kvinnor osynliggörs i asylprocessen, då deras asylskäl inte bedöms tillräckliga på grund av att de inte anses förföljas på samma sätt som männen. Uppsatsens författare anser att myndigheterna kan antas försöka definiera den sexuella läggningen genom att sätta ramar för hur en homosexuell person bör vara, känna och tänka. Bevisbördan i dessa asylärenden kan därmed anses förstärka den hegemoniska positionen som heteronormativiteten besitter i samhället.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-254261 |
Date | January 2015 |
Creators | Kekkonen, Sara, Habonimana, Elisa Ashton |
Publisher | Uppsala universitet, Sociologiska institutionen, Uppsala universitet, Sociologiska institutionen |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | Swedish |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0023 seconds