Sverige är en nation som avviker från normen när det kommer till alkoholinköp. I Sverige har vi en butikskedja som säljer alkohol, Systembolaget, en statligt ägd enhet, en ensam aktör på marknaden som har bildat ett monopol. Endast Norge bland våra grannländer delar en liknande marknadsstruktur. Anledningen bakom etableringen av detta monopol år 1955 var att staten ville kontrollera försäljningen av alkohol utan ekonomisk vinning, med målet att minimera alkoholens negativa påverkan på samhället. Nästan 70 år senare kvarstår denna struktur, men frågan som uppkommer är om detta är samhällsekonomiskt försvarbart. Det är detta vi avser att utforska med denna studie. För att svara på denna fråga har vi genomfört en studie där vi har sammanställt tidigare empiriska resultat från forskning och presenterat dem på ett objektivt sätt för att sedan genomföra vår egen bedömning. En grundläggande faktor för att kunna dra relevanta slutsatser om alkoholens samhällskostnader är att först analysera hur alkoholkonsumtionen skulle påverkas av en eventuell privatisering. Vi har använt kvantitativa sekundärdata från olika källor för vår analys. Resultaten från vår undersökning indikerar att en privatisering skulle leda till en ökning av alkoholkonsumtionen med 7,33 %. I vår analys utforskar vi även diverse olika scenarier där olika variabler kan påverka vår grundläggande slutsats om den 7,33 % ökningen. De två främsta faktorerna som bidrar till att alkoholkonsumtionen skulle öka vid en privatisering är sänkta priser för den billigaste alkoholdrycken, och en ökad konsumtion på grund av kampanjer, reklam och marknadsföring. Vår analys avslöjar att Systembolaget bedriver sin verksamhet på en marknad med en inelastisk efterfrågan, vilket innebär att förändringar i pris inte har en proportionell effekt på efterfrågad kvantitet. Dessutom har Systembolaget låga produktmarginaler, och en potentiell privatisering skulle resultera i högre genomsnittspriser på alkohol. Den totala nettokostnadsökningen för samhället vid en privatisering av Systembolaget när både nyttor och kostnader tas i beaktning beräknas uppgå till 951 miljoner, vilket kan betraktas som en relativt liten kostnad i sammanhanget. Det bör observeras att vår bedömning av nytta baseras på en medelvärdesberäkning av olika nyttor. Det är möjligt att argumentera för att inkluderaalla typer av nyttor i stället för att göra ett genomsnitt, i så fall skulle de sammanlagda samhällsnyttorna ha överstigit de samhällsekonomiska kostnaderna. Systembolaget utgör idag ett ineffektivt monopol och en privatisering skulle gynna befolkningen som konsumerar alkohol. Den primära anledningen och argumentet för en privatisering är tillgänglighetsaspekten. Trots en noggrann diskussion om för- och nackdelar anser vi fortfarande att en Systembolagsbutik per 25 000 invånare, särskilt i glesbygden, är orimligt. Det är fortfarande en gåta varför frågan inte har debatterats mer och vi önskar att frågan kommer upp för framtida diskussioner. I våra slutsatser presenterar vi olika policyrekommendationer för att på olika sätt reducera samhällskostnaderna och minimera en ökning av alkoholkonsumtionen vid en eventuell privatisering.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-100162 |
| Date | January 2024 |
| Creators | Karlström, Martin, Söderholm, Jonathan |
| Publisher | Karlstads universitet, Handelshögskolan (from 2013) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf, application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess, info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0017 seconds