Studien syftar till att utforska och belysa ett antal lärares upplevelser och uppfattningar angående användningen av digitala verktyg i litteracitetsundervisningen i svenskämnet för elever i grundskolans årskurs F-3. Genom att undersöka lärares upplevelser kring digitala verktyg i relation till litteracitet, vilka strategier de använder inom ämnet, vilka för- och nackdelar de upplever, samt deras upplevelser av hur läroplanen stöttar dem i att utforma litteracitetsundervisningen där digitala verktyg ska inkluderas, avser studien att ge insikter och bidra till förståelsen för detta fenomen. Den tidigare forskningen som vi tagit del av visar på behovet av att anpassa litteracitetsundervisningen till det digitala samhället. Dessutom går det att utläsa att digital kompetens bland elever underlättar interaktionen med digitala texter och kan gynna läsförståelsen, men ökad användning av digitala verktyg kan också kompromissa med elevernas noggrannhet. En balans mellan analoga och digitala metoder anses vara nödvändig för effektiv litteracitetsundervisning. Studien baseras på ett fenomenologiskt teoretiskt perspektiv, vilket innebär en central inriktning på individens subjektivitet och upplevelser. Därför har vi fokuserat på lärarnas egna erfarenheter och uppfattningar av användningen av digitala verktyg i litteracitetsundervisningen. För att kunna ta del av lärarnas erfarenheter och upplevelser har en intervjuguide utarbetats med fem nyckelfrågor för att säkerställa en strukturerad process. Intervjuerna spelades in med mobiltelefon för att sedan transkriberas, vilket möjliggjorde en detaljerad dokumentation av intervjuerna. En systematisk analys genomfördes sedan med fokus på att identifiera gemensamma mönster i respondenternas erfarenheter och upplevelser. Resultatet visar att lärarna upplever digitala verktyg som gynnsamma för individanpassad undervisning och erbjuder lärarna pedagogiskt stöd i undervisningen. Integrationen av analoga och digitala metoder ansågs betydelsefull för att främja elevernas litteracitet och motorik. Trots fördelarna noterades utmaningar såsom minskat socialt samspel och behovet av tydliga didaktiska syften. Vidare visar resultatet att läroplanen erbjöd lärarna stor frihet och flexibilitet i att utforma litteracitetsundervisningen med digitala verktyg.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hb-31902 |
| Date | January 2024 |
| Creators | Gotemark, Alma, Mossberg, Peter |
| Publisher | Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds