Den senaste PISA-studien (Skolverket 2010) visar på en försämrad läsförmåga bland svenska elever jämfört med tidigare studier. I föreliggande examensarbete intervjuades sex gymnasieungdomar om de lästraditioner som förekom under uppväxten, sina läsvanor, samt sin syn på läsning idag. De intervjuade var alla pojkar som läste på El-programmets andra år. Intervjuerna har varit halvstrukturerade och de har relativt fritt fått berätta vad som har påverkat deras läsning eller brist på läsning under uppväxten. Jag har utifrån transkriberat material analyserat deras svar med utgångspunkt i det socio-kulturella perspektivet. Jag har försökt att identifiera literacy-händelser som påverkat deras syn på läsning, samt diskutera skolans roll. I studien framgick det att de elever som hade en förälder/föräldrar som var aktiva läsare med egna aktiva liv smittade av sig till sina barn med en kunskapsmässig bredd som även omfattade hur de tog till sig texter av olika slag. Förekom så kallade ’viktiga andra’ som stöttade i textläsningen så hade även det en positiv effekt på hur de tog till sig texter samt den syn som medföljde upp på gymnasienivå. En annan faktor som visade sig kunna skapa ett intresse för texter var den dragningskraft populärkultur, digitala medier och dataspelande utövade på ungdomarna.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-29475 |
| Date | January 2012 |
| Creators | Råberg, Linda |
| Publisher | Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Malmö högskola/Lärarutbildningen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0025 seconds