Arbetstid är en fråga som alltid varit omdebatterad, och som det hänt mycket med genom åren i många avseenden. I svensk rätt har arbetstid reglerats i många olika lagar och vissa yrkesgrupper har haft egna lagar om branschens arbetstidsregler. I dag är det i huvudsak arbetstidslagen som reglerar arbetstidsfrågorna, men som i många arbetsrättsliga lagar finns det möjlighet att göra avvikelser och mer preciserade villkor genom kollektivavtal. Sedan Sveriges inträde i EU 1995 går det dock inte att frångå de EG-direktiv om arbetstid som rådet utfärdat. Det har förändrat den svenska arbetstidsregleringen då arbetstidslagen har fått ändrats och de kollektivavtalsslutande parternas möjligheter att avtala om arbetstid harinskränkts, då EG har satt miniminivåer för vissa regler genom direktiv. EG-rätt, svensk rätt och kollektivavtal reglerar till viss del sammaarbetstidsfrågor, men desto närmre arbetstagaren, desto mer precisa regler. EG–rätten ger förutsättningarna för hur mycket vila varje arbetstagare ska få per år, vecka och dag, samt hur mycket det är tillåtet att arbeta per vecka och dag. Arbetstidslagen föreskriver därutöver också regler om ordinarie arbetstid, övertid, mertid och jourtid. I kollektivavtalen finns ofta de mer precisa reglerna om dygnsarbetstiden och vilan. Syftet med att arbetstidslagen och EG:s arbetstidsdirektiv finns är att trygga arbetstagarnas hälsa och säkerhet. Frågan är vad som menas med hälsa och säkerhet och hur det går att få en bättre miljö som garanterar hälsa och säkerhet genom arbetstidsreglering? Givetvis är inte arbetstiden den enda komponenten som avgör arbetsmiljön, men hur arbetstiden är utformad har effekter på arbetsmiljön, och därmed på hälsan och säkerheten. Hur syftet med arbetstidsreglerna uppfylls och vilka regler som gäller kommer att behandlas i uppsatsen. Syftet med uppsatsen är att undersöka gällande rätt inom arbetstidsregleringen, samt att undersöka om och hur den fyller syftet att främja säkerhet och hälsa på arbetsplatsen. För att uppfylla syftet att fastställa gällande rätt har vi använt oss av traditionell juridisk metod. För att undersöka hur väl arbetstidsregleringens syfte uppfylls har vi kompletterat gällande rätt med en kvalitativ undersökning där vi intervjuat fyra arbetstagare inom den sektor vars kollektivavtal vi undersökt. I uppsatsens första teorikapitel fastställs gällande rätt genom att medtraditionell juridisk metod behandla de tre nämnda regelverken; EG-direktiven,arbetstidslagen samt ett gällande kollektivavtal. I kapitlet därefter undersöker vi begreppen säkerhet och hälsa samt redogör för viss tidigare forskning kring dessa begrepp. Uppsatsens rättskällebearbetning kompletteras i nästa kapitel med den kvalitativa undersökningen för att belysa rätten i dess tillämpning. I analyskapitlet presenteras först gällande rätt i en genomgång av hur de tre olika formerna av arbetstidsregleringar interagerar och kompletterar varandra. Sedan följer en diskussion om regleringens syfte där fokus ligger påhälsobegreppet och dess tillämpning.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-3962 |
| Date | January 2009 |
| Creators | Sjökvist, Patrik, Svensson, Anders |
| Publisher | Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0018 seconds