<p>Arbetstid är en fråga som alltid varit omdebatterad, och som det hänt mycket med genom åren i många avseenden. I svensk rätt har arbetstid reglerats i många olika lagar och vissa yrkesgrupper har haft egna lagar om branschens arbetstidsregler. I dag är det i huvudsak arbetstidslagen som reglerar arbetstidsfrågorna, men som i många arbetsrättsliga lagar finns det möjlighet att göra avvikelser och mer preciserade villkor genom kollektivavtal. Sedan Sveriges inträde i EU 1995 går det dock inte att frångå de EG-direktiv om arbetstid som rådet utfärdat. Det har förändrat den svenska arbetstidsregleringen då arbetstidslagen har fått ändrats och de kollektivavtalsslutande parternas möjligheter att avtala om arbetstid harinskränkts, då EG har satt miniminivåer för vissa regler genom direktiv.     EG-rätt, svensk rätt och kollektivavtal reglerar till viss del sammaarbetstidsfrågor, men desto närmre arbetstagaren, desto mer precisa regler. EG–rätten ger förutsättningarna för hur mycket vila varje arbetstagare ska få per år, vecka och dag, samt hur mycket det är tillåtet att arbeta per vecka och dag. Arbetstidslagen föreskriver därutöver också regler om ordinarie arbetstid, övertid, mertid och jourtid. I kollektivavtalen finns ofta de mer precisa reglerna om dygnsarbetstiden och vilan.     Syftet med att arbetstidslagen och EG:s arbetstidsdirektiv finns är att trygga arbetstagarnas hälsa och säkerhet. Frågan är vad som menas med hälsa och säkerhet och hur det går att få en bättre miljö som garanterar hälsa och säkerhet genom arbetstidsreglering? Givetvis är inte arbetstiden den enda komponenten som avgör arbetsmiljön, men hur arbetstiden är utformad har effekter på arbetsmiljön, och därmed på hälsan och säkerheten. Hur syftet med arbetstidsreglerna uppfylls och vilka regler som gäller kommer att behandlas i uppsatsen.     Syftet med uppsatsen är att undersöka gällande rätt inom arbetstidsregleringen, samt att undersöka om och hur den fyller syftet att främja säkerhet och hälsa på arbetsplatsen. För att uppfylla syftet att fastställa gällande rätt har vi använt oss av traditionell juridisk metod. För att undersöka hur väl arbetstidsregleringens syfte uppfylls har vi kompletterat gällande rätt med en kvalitativ undersökning där vi intervjuat fyra arbetstagare inom den sektor vars kollektivavtal vi undersökt.     I uppsatsens första teorikapitel fastställs gällande rätt genom att medtraditionell juridisk metod behandla de tre nämnda regelverken; EG-direktiven,arbetstidslagen samt ett gällande kollektivavtal. I kapitlet därefter undersöker vi begreppen säkerhet och hälsa samt redogör för viss tidigare forskning kring dessa begrepp. Uppsatsens rättskällebearbetning kompletteras i nästa kapitel med den kvalitativa undersökningen för att belysa rätten i dess tillämpning.     I analyskapitlet presenteras först gällande rätt i en genomgång av hur de tre olika formerna av arbetstidsregleringar interagerar och kompletterar varandra. Sedan följer en diskussion om regleringens syfte där fokus ligger påhälsobegreppet och dess tillämpning.</p>

Arbetstid är en fråga som alltid varit omdebatterad, och som det hänt mycket med genom åren i många avseenden. I svensk rätt har arbetstid reglerats i många olika lagar och vissa yrkesgrupper har haft egna lagar om branschens arbetstidsregler. I dag är det i huvudsak arbetstidslagen som reglerar arbetstidsfrågorna, men som i många arbetsrättsliga lagar finns det möjlighet att göra avvikelser och mer preciserade villkor genom kollektivavtal. Sedan Sveriges inträde i EU 1995 går det dock inte att frångå de EG-direktiv om arbetstid som rådet utfärdat. Det har förändrat den svenska arbetstidsregleringen då arbetstidslagen har fått ändrats och de kollektivavtalsslutande parternas möjligheter att avtala om arbetstid harinskränkts, då EG har satt miniminivåer för vissa regler genom direktiv.     EG-rätt, svensk rätt och kollektivavtal reglerar till viss del sammaarbetstidsfrågor, men desto närmre arbetstagaren, desto mer precisa regler. EG–rätten ger förutsättningarna för hur mycket vila varje arbetstagare ska få per år, vecka och dag, samt hur mycket det är tillåtet att arbeta per vecka och dag. Arbetstidslagen föreskriver därutöver också regler om ordinarie arbetstid, övertid, mertid och jourtid. I kollektivavtalen finns ofta de mer precisa reglerna om dygnsarbetstiden och vilan.     Syftet med att arbetstidslagen och EG:s arbetstidsdirektiv finns är att trygga arbetstagarnas hälsa och säkerhet. Frågan är vad som menas med hälsa och säkerhet och hur det går att få en bättre miljö som garanterar hälsa och säkerhet genom arbetstidsreglering? Givetvis är inte arbetstiden den enda komponenten som avgör arbetsmiljön, men hur arbetstiden är utformad har effekter på arbetsmiljön, och därmed på hälsan och säkerheten. Hur syftet med arbetstidsreglerna uppfylls och vilka regler som gäller kommer att behandlas i uppsatsen.     Syftet med uppsatsen är att undersöka gällande rätt inom arbetstidsregleringen, samt att undersöka om och hur den fyller syftet att främja säkerhet och hälsa på arbetsplatsen. För att uppfylla syftet att fastställa gällande rätt har vi använt oss av traditionell juridisk metod. För att undersöka hur väl arbetstidsregleringens syfte uppfylls har vi kompletterat gällande rätt med en kvalitativ undersökning där vi intervjuat fyra arbetstagare inom den sektor vars kollektivavtal vi undersökt.     I uppsatsens första teorikapitel fastställs gällande rätt genom att medtraditionell juridisk metod behandla de tre nämnda regelverken; EG-direktiven,arbetstidslagen samt ett gällande kollektivavtal. I kapitlet därefter undersöker vi begreppen säkerhet och hälsa samt redogör för viss tidigare forskning kring dessa begrepp. Uppsatsens rättskällebearbetning kompletteras i nästa kapitel med den kvalitativa undersökningen för att belysa rätten i dess tillämpning.     I analyskapitlet presenteras först gällande rätt i en genomgång av hur de tre olika formerna av arbetstidsregleringar interagerar och kompletterar varandra. Sedan följer en diskussion om regleringens syfte där fokus ligger påhälsobegreppet och dess tillämpning.

A good Occupational Health and Safety (OHS) is needed to reach sustainability. OHS consists of three parts: 1) physical, 2) mental and 3) social.  The purpose of this study was to explore and foresee the main physical OHS risks when upscaling the recycling of wood in Lithuania, with the goal to prevent those risks.  The study was explorative and interviews with semi-structured questions were used as a method. Three of the four informants mentioned air pollution, traffic, working equipment, safety equipment, and chemical risk. The highest rate of physical risks mentioned was the physical ones and then the mechanical risks. Opinions differ whether the risks would change when upscaling the industry, from no stressed or additional risks to all risks being stressed and added risk.  Results should be seen as a hint of direction when it comes to OHS risks within wood recycling in Lithuania.

Hybridarbete har medfört fördelar och utmaningar som arbetsgivare behöver uppmärksamma för att främja ett hälsosamt arbete. En hybrid arbetsform kan bidra med det bästa från två världar, distans- och kontorsarbete, förutsatt att arbetsgivare och arbetstagare samverkar för att utveckla nya färdigheter för att anpassa sig till det nya arbetssättet. Denna studie syftar till att skapa en djupare förståelse för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön vid hybridarbete. Studien är genomförd med en kvalitativ ansats och materialet har samlats in med hjälp av tio semistrukturerade intervjuer med både medarbetare och chefer inom en svensk offentlig organisation. Studiens metodval är inspirerad av empirisk fenomenologi med ett hermeneutiskt förhållningssätt som syftar till att skapa förståelse. Empirin har tematiserats och analyserats med hjälp av tematisk analys. Studiens resultat visar att den främsta fördelen med hybridarbete är flexibiliteten till att påverka balansen mellan arbete och fritid. Till följd av den hybrida arbetsformen visar resultatet utmaningar i egenskap av minskade fysiska interaktioner med kollegor, digital trötthet, uteblivna pauser samt svårigheter med gränsdragningen mellan arbete och fritid. Resultatet visar att tydliga riktlinjer för hybridarbete får betydelse för hur individen upplever den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Studien konstaterar att tillgång till socialt stöd, delaktighet, dialog, autonomi samt explicita riktlinjer och rutiner som kan anpassas efter individuella behov främjar en god arbetsmiljö. Avslutningsvis presenteras en modell som kan användas av praktikersamhället för att bidra med kunskap om hur känslan av sammanhang (KASAM) främjas i den hybrida arbetsmodellen. / Hybrid work has brought benefits and challenges that employers must observe to promote healthy work among employees. Hybrid working can create the best of both worlds, remote and office work, if employers and workers work together to develop new skills to adapt to the new way of working. This study aims to create a deeper understanding of the organizational and social work environment in hybrid work. The study is conducted with a qualitative approach and the material has been collected using ten semi-structured interviews with employees and managers within a Swedish public organization. The study's choice of method is inspired by empirical phenomenology with a subjective hermeneutic approach that aims to create understanding. The empiricism has been thematized and analyzed using thematic analysis.The results of the study show that the main advantage of hybrid work is increased flexibility regarding the ability to influence the balance between work and leisure. The results also show some possible disadvantages of the hybrid working form, such as reduced physical interactions with colleagues, digital fatigue, missed breaks and difficulties with drawing the line between working time and free time. The results shows that clear guidelines for hybrid work are important for how the individual experiences the organizational and social work environment. The study states that access to social support, participation, dialogue, autonomy and explicit guidelines and routines that can be adapted to individual needs promote a good work environment. Finally, a model is presented that can be used by the practitioner community to contribute knowledge about how the sense of coherence (SOC) is promoted in the hybrid work model.