Hybridarbete har medfört fördelar och utmaningar som arbetsgivare behöver uppmärksamma för att främja ett hälsosamt arbete. En hybrid arbetsform kan bidra med det bästa från två världar, distans- och kontorsarbete, förutsatt att arbetsgivare och arbetstagare samverkar för att utveckla nya färdigheter för att anpassa sig till det nya arbetssättet. Denna studie syftar till att skapa en djupare förståelse för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön vid hybridarbete. Studien är genomförd med en kvalitativ ansats och materialet har samlats in med hjälp av tio semistrukturerade intervjuer med både medarbetare och chefer inom en svensk offentlig organisation. Studiens metodval är inspirerad av empirisk fenomenologi med ett hermeneutiskt förhållningssätt som syftar till att skapa förståelse. Empirin har tematiserats och analyserats med hjälp av tematisk analys. Studiens resultat visar att den främsta fördelen med hybridarbete är flexibiliteten till att påverka balansen mellan arbete och fritid. Till följd av den hybrida arbetsformen visar resultatet utmaningar i egenskap av minskade fysiska interaktioner med kollegor, digital trötthet, uteblivna pauser samt svårigheter med gränsdragningen mellan arbete och fritid. Resultatet visar att tydliga riktlinjer för hybridarbete får betydelse för hur individen upplever den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Studien konstaterar att tillgång till socialt stöd, delaktighet, dialog, autonomi samt explicita riktlinjer och rutiner som kan anpassas efter individuella behov främjar en god arbetsmiljö. Avslutningsvis presenteras en modell som kan användas av praktikersamhället för att bidra med kunskap om hur känslan av sammanhang (KASAM) främjas i den hybrida arbetsmodellen. / Hybrid work has brought benefits and challenges that employers must observe to promote healthy work among employees. Hybrid working can create the best of both worlds, remote and office work, if employers and workers work together to develop new skills to adapt to the new way of working. This study aims to create a deeper understanding of the organizational and social work environment in hybrid work. The study is conducted with a qualitative approach and the material has been collected using ten semi-structured interviews with employees and managers within a Swedish public organization. The study's choice of method is inspired by empirical phenomenology with a subjective hermeneutic approach that aims to create understanding. The empiricism has been thematized and analyzed using thematic analysis.The results of the study show that the main advantage of hybrid work is increased flexibility regarding the ability to influence the balance between work and leisure. The results also show some possible disadvantages of the hybrid working form, such as reduced physical interactions with colleagues, digital fatigue, missed breaks and difficulties with drawing the line between working time and free time. The results shows that clear guidelines for hybrid work are important for how the individual experiences the organizational and social work environment. The study states that access to social support, participation, dialogue, autonomy and explicit guidelines and routines that can be adapted to individual needs promote a good work environment. Finally, a model is presented that can be used by the practitioner community to contribute knowledge about how the sense of coherence (SOC) is promoted in the hybrid work model.