Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att kommunicera med vårdsökande personer då ett gemensamt språk saknas. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats baserad på tolv artiklar med kvalitativ metod som analyserades med Fribergs femstegsmodell. Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudteman; en stor utmaning, tolk som stöd och hinder, problemlösande strategier och personlig utveckling. Sjuksköterskor upplevde frustration över att inte kunna ge en god vård på grund av språkbarriärer. De värderade tolkar som användbara för att möjliggöra kommunikationen. Dock användes ibland den vårdsökande personens anhöriga för översättning. Icke-verbal kommunikation upplevdes som en bra strategi vid enklare konversationer. Fynden visade att det fanns en strävan hos sjuksköterskorna att förstå den vårdsökande personen och att öka sin kulturella kompetens. Slutsats: Sjuksköterskor upplevde utmaningar när de kommunicerade med vårdsökande personer som talade ett annat språk. Det fanns otydliga riktlinjer kring användning av tolk. Sjuksköterskor upplevde bristande kunskaper gällande att kommunicera då ett gemensamt språk saknas. En personcentrerad vård innebär att den vårdsökande personen ska ha möjlighet att vara delaktig i sin vård och att sjuksköterskan har en förståelse för dennes individuella behov och värderingar. Mer forskning behövs kring vilken typ av utbildning eller verktyg sjuksköterskor kan använda sig av för att hantera språkbarriärer. / Aim: To describe nurses experiences of communicating with patients when they do not share the same language. Method: A literature review with an inductive approach based on twelve qualitative articles analysed with Friberg’s five-steps-model. Results: The analysis is presented in four main themes; a major challenge, interpreters that are both supportive and obstructive, problem-solving strategies and personal development. The nurses felt frustration because they could not give an individualized good healthcare because of the language barrier. They valued the interpreters, but some nurses used the patients relatives to interpret. Non-verbal communication was seen as a good strategy to enable simple conversations. The nurses desired to understand the patients and strived to get increased competence about different cultures. Conclusion: Nurses experienced a major challenge to communicate when there is no common language. There are insufficient guidelines about how to use interpreters. Nurses experienced a lack of competence when they communicated with people who speak another language. In person-centered care the patient should be involved in his or hers care and the nurse need to have knowledge about their individual needs and values. Further research is necessary about education or tools that nurses can use to overcome language barriers.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hj-39653 |
| Date | January 2018 |
| Creators | Olsson, Ester, Riberth, Lisa |
| Publisher | Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0033 seconds