Syftet med denna studie är att undersöka hur begripligheten i Göta hovrätts domar förändrats mellan 2001 och 2021. Studien syftar till att undersöka dels hur syntax och lexikon förändrats i domarna, dels hur följsamheten till klarspråksråd har förändrats under perioden. Materialet består av totalt 18 domar från Göta hovrätt: tre brottmålsdomar och tre tvistemålsdomar vardera från 2001, 2011 och 2021. En kombination av kvantitativ och kvalitativ metod har använts i studien: I den kvantitativa analysen undersöktes syntax och lexikon i samtliga 18 domar och i den kvalitativa textanalysen användes klarspråkstestet för domar som verktyg för att analysera sex av domarna djupare. Resultatet visar att det skett förändringar i domspråket under den tid som undersökts, men att det inte är entydigt huruvida domarna har blivit mer begripliga eller ej. Den kvantitativa analysen visar att domarna i många avseenden ligger längre ifrån klarspråksidealet år 2021 än 2001 och 2011. Resultatet av den kvalitativa analysen visar dock att följsamheten till klarspråksråden förbättrats under den undersökta perioden. Facktermer rensas bort eller förklaras i större utsträckning, det juridiska språket närmar sig det vardagliga och tonen blir mer läsarvänlig. Den sammantagna slutsatsen blir därför att domarna i vissa avseenden blivit mer begripliga och närmat sig idealet, men att ytterligare förbättringar krävs för att de ska bli tillgängliga även för icke juridiskt kunniga läsare. / The purpose of this study is to examine how the comprehensibility of the judgments from Göta Court of Appeal has changed between 2001 and 2021. The study aims to examine how the syntax and terminology has changed within the judgments as well as how the compliance with Plain Language Guidelines has changed during this period. The material consists of 18 judgments from Göta Court of Appeal: three criminal convictions and three civil actions each from the years of 2001, 2011 and 2021.A combination of quantitative and qualitative methods has been used: In the quantitative analysis, syntax and terminology were examined in all eighteen judgments and for the qualitative analysis, Klarspråkstestet (“the plain language test”) was used as a mean to further analyze six of the judgments. The results show that the language has changed during the selected period, but it remains ambiguous whether the language has become more comprehensible or not. The quantitative analysis shows that the judgments lie further away from the Plain Language Ideal in 2021 than they did in 2001 and 2011. However, the results of the qualitative analysis show that the compliance with Plain Language Guidelines has improved during this period. Technical terms are removed or explained to a greater extent, the legalese is approaching the everyday language and the tone is becoming more reader friendly. The conclusion is therefore that in some respects, the judgments have become more comprehensible, but that further improvements are required to make them accessible for readers who do not have a clear understanding of judicial language.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:lnu-114901 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Hansen, Lisa |
| Publisher | Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0027 seconds