<p>The National Arts Council[1] has made an evaluation on obstacles and success factors for the interaction between culture and school. In the evaluation report they concluded that teachers and cultural workers have different views on culture and knowledge which creates confusion in their interaction. Thus I became interested to investigate teachers and cultural workers views on culture, aesthetics, and the knowledge that they think the students / children / young people should get from culture and aesthetics. This work is based on qualitative interviews with four teachers and four cultural workers. I compare their views with each other and link it to different research perspectives on culture and aesthetics in school to get an understanding of the similarities and differences in their approach, and what implications it can have in the school’s learning processes. </p><p>In this work, from a didactic point of view, I found that when the teachers and cultural workers are talking about culture, the why-perspective differs. Cultural workers why perspective that is based on why they are working with culture can give the school’s learning processes an angle towards the radical aesthetics and strong aesthetics. Especially when the cultural workers talk about broaden the perspective and break the norms. Teacher’s long-term benefit approach to aesthetics uses can be complemented by the cultural worker’s more artistic perspective on how to get there. Through this artistic perspective the students may develop the ability to, among other things, evaluate, organize and structure in and through the aesthetic means of expression. </p><p>When teachers and cultural workers are talking about the knowlege students / children / young people should get from culture and aesthetics it is linked to the way we look at the human and its personality development. I believe that this approach needs to be broadened to the curriculum for the culture and aesthetic to become a part of the school’s other learning processes. Not only to teach factual knowledge, but because learning is to become aesthetic learning processes that require the student to reflect on the knowledge.</p><p>[1] In swedish: Statens kulturråd</p> / <p>Utifrån regeringens satsning Skapande skola, som bland annat syftar till att lärare ska samverka med kulturarbetare, blev jag intresserad av att undersöka lärares och kulturarbetares syn på kultur, estetik och den kunskap som de tycker att elever/barn/unga ska få av kultur och estetik. Anledningen till min nyfikenhet är att Statens kulturråd före satsningen Skapande skola undersökte hinder och framgångsfaktorer för samverkan mellan kulturliv och skola. Där kom de bland annat fram till att lärare och kulturarbetare inte har samma syn på kultur och kunskap vilket skapar oklarheter i deras samverkan. Syftet med arbetet är att genom kvalitativa intervjuer av fyra lärare och fyra kulturarbetare jämföra deras synsätt med varandra samt koppla det till olika forskningsperspektiv på kultur och estetik i skolan för att få en förståelse för vilka likheter och skillnader deras synsätt har och vad det kan få för konsekvenser för elevernas lärande.</p><p>I arbetet kommer jag fram till att när lärarna och kulturarbetarna pratar om kultur skiljer sig varförperspektivet ur en didaktisk synvinkel. Kulturarbetarnas varförperspektiv, som grundar sig på varför de arbetar med kultur, kan ge lärandet en vinkel till den radikala estetiken och den starka estetiken då de pratar om bland annat att vidga perspektiv och bryta normer. Utifrån estetiken kan lärarens långsiktiga nyttoperspektiv på estetikens användningsområden kompletteras med kulturarbetarens mera konstnärliga perspektiv på hur man kan nå dit, detta genom att eleven får utveckla sin förmåga att bland annat värdera, sortera och strukturera i och genom de estetiska uttrycksmedlen.</p><p>När lärarna och kulturarbetarna pratar om den kunskap som elever/barn/unga ska få av kultur och estetik är det kopplat till hur man ser på människan och dess personlighetsutveckling. Jag anser att detta synsätt behöver breddas till kursplanernas kunskapsmål för att kultur och estetik ska kunna bli en del i skolans övriga lärprocesser. Inte bara för att träna in faktakunskaper utan för att lärandet ska kunna bli estetiska läroprocesser som kräver att eleven reflekterar över kunskapen.</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:kau-5259 |
| Date | January 2010 |
| Creators | Råberg, Andreas |
| Publisher | Karlstad University, Faculty of Arts and Education |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, text |
Page generated in 0.0026 seconds