In a time where 'fake news' and 'alternative facts' are easily spread in an ever-expanding media landscape, confidence in science and the image of the independent researcher is decreasing. Printed newspapers, as a traditionally slow and accurate medium, can counteract this development and maintain confidence in evidence-based science. To illustrate how journalism uses science, one week's articles containing a reference to science are examined in Aftonbladet and Dagens Nyheter. The chosen methodological tools include a content analysis for mapping trends in the material as well as a two-part text analysis in which selected parts of the material are examined more closely. The first step of the text analysis is an analysis of legitimations that illustrates which credentials are used to assure the reader of the credibility and relevance of the scientific expertise. The second step is a modality analysis focusing mainly on modality metaphors to determine if the assessments made are subjective or objective. The content analysis shows that scientific expertise is used in three functions: 1) to communicate research; 2) to comment on a non-research-related event; 3) to justify an opinion. The analysis of legitimations indicates that the selection and number of credentials vary within the three functions. The largest number of credentials is mentioned in the commentary function, including most often the name and research area of the scientific expert. For the communication function, the institute is the only legitimizing credential next to the description ‘forskare’. The catchwords 'forskare' or 'forskning' are even considered sufficient for using research as an argument in the justification function. The modality analysis shows that researchers who act as commentators use most modality, usually in the form of subjective modality metaphors. When scientific experts act as science communicators, they appear to be most objective. The steady use of scientific expertise in all three functions indicates strong confidence in science, both in the newspaper editors and in the individual writers. However, the lack of relevant, clear credentials is striking for the communication function, though especially for the justification function. Writers with different backgrounds using 'forskning visar' as an empty argument exploit the existing trust in science, possibly damaging it in doing so. / I en tid där ’fejkade nyheter’ och ’alternativa fakta’ sprids allt snabbare i ett stadigt växande medielandskap minskar tilltron till vetenskap och bilden av den oberoende forskaren. Papperstidningar kan, som ett traditionellt långsamt och noggrant medium, motverka denna utveckling och upprätthålla tilltron till evidensbaserad vetenskap. För att belysa hur journalistiken använder sig av vetenskap undersöks en veckas alla artiklar med någon anknytning till vetenskap i Aftonbladet och Dagens Nyheter. De valda metodologiska redskapen omfattar en innehållsanalys för att kartlägga tendenser i materialet samt en tvådelad textanalys där utvalda delar av materialet undersöks närmare. Textanalysens första steg är en analys av legitimeringar som belyser vilka uppgifter som används för att försäkra läsaren om den vetenskapliga expertisens trovärdighet och relevans. Andra steget utgörs av en modalitetsanalys som fokuserar framför allt modalitetsmetaforer för att reda ut om de bedömningar som görs är subjektiva eller objektiva. Innehållsanalysen visar att vetenskaplig expertis används i tre funktioner: 1) att förmedla forskning, 2) att kommentera en icke-forskningsrelaterad händelse, 3) att motivera en åsikt. Analysen av legitimeringar pekar på att urval och antal uppgifter varierar inom de tre funktionerna. Största antalet uppgifter nämns vid kommentarsfunktionen, däribland oftast namn och forskningsområde. För förmedlingsfunktionen används mest institutet som enda legitimerande uppgift bredvid beteckningen som forskare. Just slagorden ’forskare’ eller ’forskning’ anses vara tillräckliga för att använda forskning som argument i motiveringsfunktionen. Modalitetsanalysen visar att forskare som uppträder som kommentatorer använder mest modalitet, oftast som subjektiva modalitetsmetaforer. När vetenskapliga experter fungerar som forskningsförmedlare framstår de som mest objektiva. Den stadiga användningen av vetenskaplig expertis i alla tre funktioner tyder på en stark tilltro till vetenskap, både hos tidningsredaktionerna och de enskilda skribenterna. Avsaknaden av relevanta, tydliga uppgifter är dock slående för förmedlingsfunktionen, men särskilt för motiveringsfunktionen. Att skribenter med olika bakgrunder likaväl använder ’forskning visar’ som ett tomt argument utnyttjar den befintliga tilltron till vetenskap samtidigt som det kan skada den.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:sh-39203 |
| Date | January 2018 |
| Creators | Liebig, Katharina |
| Publisher | Södertörns högskola, Svenska |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.002 seconds