Forskning visar att det föreligger en underrepresentation vad gäller kvinnor med adhd, samt att fler studier behövs på området. Personer som möter målgruppen regelbundet kan ha en djupgående förståelse för deras situation. Syftet med den aktuella studien var därför att, i en svensk kontext, undersöka professionella vid lärosäten och ideellt verksamma inom intresseorganisationer, och deras erfarenheter av att möta kvinnor med en adhd-diagnos, i arbetet. Närmare bestämt om deras perspektiv på livssituationen och samhälleliga föreställningar som omger den berörda gruppen. En kvalitativ intervjustudie genomfördes med åtta deltagare, som besvarade frågor rörande livssituationen i olika kontexter, samt de attityder som de anser att kvinnorna bemöts med. Empirin analyserades med hjälp av tematisk analys, som sedan tolkades med hjälp av Goffmans teori om stigma samt den miljörelativa handikappmodellen. Studiens resultat visade att kvinnor med adhd möter flertalet utmaningar i såväl arbets- som familjeliv, samt att de ofta har negativa upplevelser av sin skolgång, utifrån exempelvis bristande anpassningar och omgivningens förväntningar på prestation. Vidare framkom att livssituationen påverkas av samhälleliga föreställningar, där personer med adhd som grupp förknippas med flertalet negativa etiketter. Det föreligger skepticism gentemot diagnosens symptom och dess giltighet, vilket kan resultera i att specifikt kvinnor undviker att berätta om sin diagnos. Kvinnor diagnostiseras dessutom vanligtvis senare i livet då de, i motsats till män, sällan motsvarar stereotypa adhd-symptom. Sett ur den miljörelativa modellen visade resultatet att det föreligger ett flertal utmanande hinder i omgivningen, särskilt för kvinnor med adhd. Med hjälp av Goffmans teori om stigma synliggörs dessutom hur de blir dubbelt stigmatiserade då de blir ifrågasatta för innehavandet av en diagnos, oavsett symptombild. Studien implicerar att det krävs vidare forskning om kvinnor med adhd och deras livsvillkor på skilda plan, vilket kan motverka både felaktiga föreställningar och bristande kunskap. / Research shows that there is an underrepresentation of women with adhd, and that more studies are required in the field. People who meet the target group regularly can have a deep understanding of their situation. The purpose of the current study was therefore to investigate the experiences of professionals at education institutions and employees at non-profit organizations, in their work with women with an adhd diagnosis, in a Swedish context. More precisely about their perspective on the life situation and societal attitudes that surround the affected group. A qualitative interview study was completed with eight participants, who answered questions regarding the life situation in different contexts, as well as the attitudes that women with adhd encounter. The interview data was analyzed through thematic analysis, which was then interpreted using Goffman's theory of stigma and the relational model of disability. The results of the study showed that women with adhd face numerous challenges in both work and family life, and that they often have negative experiences from their attendance at school, based on, for example, insufficient adaptions and the expectations of performance from the surroundings. Fruthermore, it emerged that the life sitatuon is affected by societal attitudes, where people with adhd as a group are associated with several negative labels. There is skepticism towards the symptoms and validity of the diagnosis which can result in, specifically, women avoiding sharing their diagnosis. Women are also usually diagnosed later in life as they, contrary to men, rarely correspond to stereotypical adhd symptoms. From the perspective of the relational model, the results showed that there are severeal challenging obstacles in the environment, especially for women with adhd. Usin Goffman's theory of stigma, it is shown how they are also doubly stigmatized since they are questioned for having a diagnosis, regardless of the way their symptoms are shown. The study implies that further research is requiered on women with adhd and their living conditions on various levels, which can counteract both misconceptions and a lack of knowledge.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hh-51032 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Johansson, Gabriella, Johansson, Maja |
| Publisher | Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0136 seconds