The purpose of the study is to gain an increased knowledge of the work that school counselors carry out in junior high schools to promote mental health and what opportunities and limitations there are in the profession as a school counselor. The empirical material has been collected through six semi-structured interviews with school counselors who work at various junior high schools. The participating school counselors have worked for different lengths of time in the profession. The school counselors who have worked in the profession for the shortest time have been employed for less than a year, while the school counselors with the longest experience have been employed in the profession for twelve years. Role theory and the concept of room for maneuver are used in the study to analyze the collected empirical result. Based on the empirical data collected, the school counselors in the study think that the mental illness among junior high school students has increased. The factors that the school counselors mainly considered have contributed to the increased mental illness are linked to demands and shortcomings in school, the use of mobile phones and social media, as well as bullying and the role of parents. The results of the study also show that there are not enough resources in student health for the school counselor to be able to offer all students the support they need. Based on the collected empirical data and the previous research presented, the study shows that school counselors experience lack of resources within the profession as a school counselor. / Syftet med studien är att få en ökad kunskap om det arbete skolkuratorer utför på högstadieskolor för att främja psykisk hälsa och vilka möjligheter och begränsningar det finns inom yrket som skolkurator. Det empiriska materialet har samlats in genom sex semistrukturerade intervjuer med skolkuratorer som arbetar på olika högstadieskolor. De medverkande skolkuratorerna har jobbat olika länge inom yrket. Den skolkurator som arbetat inom yrket kortast tid har varit anställd mindre än ett år, medan skolkuratorn med längst erfarenhet har varit anställd inom yrket i tolv år. För att analysera det insamlade empiriska resultatet används rollteori och begreppet handlingsutrymme i studien. Empirin som presenteras i studien visar att de intervjuade skolkuratorerna upplever att den psykiska ohälsan bland högstadieelever har ökat. De faktorer som skolkuratorer främst anses ha bidragit till den ökade psykiska ohälsan är kopplat till krav och brister i skolan, användning av mobiltelefoner och sociala medier, samt mobbning och föräldrarnas roll. Studiens resultat visar även att det inte finns tillräckliga resurser inom elevhälsan för att skolkuratorn ska ha möjlighet att erbjuda alla elever det stöd de behöver. Utifrån den insamlade empirin och den tidigare forskning som presenteras visar studien att skolkuratorer upplever resursbrister inom yrket som skolkurator.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:lnu-110033 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Finnhult, Amanda, Ekelius, Maja |
| Publisher | Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete (SA) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0156 seconds