Föreliggande uppsats syftar till att undersöka huruvida effekter från Läslyftet blir framträdande i utsagor om den egna praktiken bland svensklärare på gymnasiet, som deltagit i fortbildningen. Vi analyserar och jämför därför hur tre verksamma svensklärare med erfarenhet av Läslyftet och fyra verksamma svensklärare utan den erfarenheten, omtalar sin undervisning i gymnasieelevers läsförståelse av sakprosa. Materialet samlades in genom kvalitativa intervjuer och analyserades med ett analysverktyg beträffande lärarstilar som vi utformat utifrån aktuell forskning. Genom att studera den här forskningen fann vi tre olika förhållningssätt till vem som bär ansvaret för elevers utveckling av läsförståelse i sakprosa, två förhållningssätt till utmaningar i elevers läsning av sakprosa samt två sätt att förhålla sig till utveckling och utmaning undervisningen. Dessa olika förhållningssätt utformade vi till sju lärarstilar. Genom att applicera dessa lärarstilar på informanternas utsagor kunde vi jämföra huruvida lärarstilar med anknytning till Läslyftet blev mer framträdande bland de lärare som tagit del av fortbildningen. Resultatet visar att lärarstilarna med anknytning till Läslyftets utgångspunkter förekommer i större utsträckning bland de informanter som har erfarenhet av Läslyftet.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hh-37023 |
| Date | January 2018 |
| Creators | Johansson, Moa, Rådeby, Stefanie |
| Publisher | Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds