I Sverige finns till skillnad från många andra länder inget fullt efterlevandeskydd för efterlevande när det gäller pensionerna. Ett införande av gemensamma pensionsrätter har tagits upp som förslag i Statens offentliga utredningar men har ännu inte genomförts.1 I denna uppsats analyseras hur gemensamma pensionsrätter påverkar levnadsstandarden under pensionstiden för par och för den efterlevande i paret. Detta genomförs genom en sammanställning av tolv par och beräkningar av hur stora utbetalningarna blir med individuella respektive gemensamma pensionsrätter. Utfallen jämförs med en konsumtionsvikt som Finansinspektionen använder sig av.2 Enligt denna konsumtionsvikt behöver den efterlevande 62 procent av de tidigare totala utbetalningarna för att behålla samma levnadsstandard som tidigare. I de tolv paren har en person i åtta av paren 62 procent eller mer av de totala utbetalningarna vid individuella pensionsrätter. För dem skulle därmed gemensamma pensionsrätter inte behövas för att bibehålla levnadsstandarden. För dem skulle det i stället innebära en sänkning i levnadsstandarden då två liv ger en längre förväntad levnadslängd och gemensamma pensionsrätter ger en lägre utbetalning jämfört med de totala individuella pensionsrätterna. För de övriga personerna i de tolv paren, i de fall de är den överlevande, skulle däremot gemensamma pensionsrätter försäkra mot en sänkning av levnadsstandarden.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-124031 |
| Date | January 2009 |
| Creators | Strand, Emma |
| Publisher | Uppsala universitet, Nationalekonomiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds