Bakgrund: Den Palliativa vården utgår från fyra hörnstenar: symtomlindring, kommunikation, teamarbete och närstående. Sjuksköterskan ska ta hänsyn till patient och närståendes sociala, fysiska, existentiella och psykologiska behov. Att arbeta inom den palliativa vården kräver närvaro i stunden samt att ha förmågan att känna in patient och närståendes situation med ett stort mått av empati på ett professionellt sätt. Syfte: Syftet var att undersöka ungdomars upplevelser av att förlora en förälder i en obotlig sjukdom samt deras behov av stöd under och efter förälderns död. Metod: Metoden vi har använt oss av är en litteraturöversikt. Data har samlats in från tre olika databaser MEDLINE, Nursing & Allied Health Database samt Pubmed med begränsningar till Peer Reviewed, fulltextoch en avgränsning mellan åren 2008 till 2018. Det var totalt elva vetenskapliga artiklar som valdes ut, tio kvalitativa artiklar och en med mixad metod. Resultat: Resultatet diskuterades i tre huvudteman:Reaktioner hos ungdomar i en krissituation, Att hantera sorgen (Strategier) ochKommunikation och stöd. När ungdomar går igenom en krissituation i form av en förälders sjukdom och död är det viktigaste stödet, det stöd som tonåringen får från sina föräldrar. Många tonåringar fick inte tillräcklig information om förälders sjukdom, detta resulterade i att de inte fick tillräcklig förståelse för sjukdomen och de kunde inte förbereda sig i den utsträckning de hade behövt. Vissa tonåringar tillbringade mycket tid utanför hemmet med vänner och på aktiviteter för att försöka skjuta undan den jobbiga situationen i hemmet. Detta ledde till skuld och skamkänslor, då de inte kunde/ville tillbringa tiden med den sjuke föräldern. Det kunde också vara tvärtom att tonåringen tog på sig mycket ansvar i hemmet genom att ta över den friska förälderns roll. Förälderns sjukdom och död medförde att de kände sig mognare i jämförelse med sina vänner, de fick mer förståelse och empati för andra i sin omgivning och mer respekt för den äldre generationen. Diskussion: Litteraturöversiktens resultat har diskuterats utifrån Meleis transitions teori. Författarna diskuteradevikten av stödjande miljö och föräldrarnas förmåga att stödja sin tonåring samt de omvända rollernas betydelse. I diskussionen tar författarna upp vikten av vänner, skolans viktiga funktion och sjuksköterskans stödjande roll. De diskuterade också vilka beteendeförändringar som krissituationen kunde resultera i och den förändrade självbilden hos ungdomarna. / Background: Palliative care is based on a foundation of four cornerstones: symptom relief, communication, teamwork and relatives (family and friends). Nurses must consider the patient’s and their relatives’ social, physical, existential and psychological needs. Working in palliative care requires mindful presence and acknowledgement of the patient and their family’s situation, with empathy and professionalism. Aim: The purpose of this essay is to examine adolescent’s experiences of loosing a parent and their need for support during and after the parent’s death. Method: The method we have used is a literature review. Data from three databases was collected: MEDLINE, Nursing &Allied Health Database and Pubmed limited to Peer Reviewed, full textand also limited to the time period between 2008 and 2018. A total of eleven scientific articles were selected, of which ten were made with qualitative methods and one with a mixed method. Results: The result is discussed in three main themes: the adolescent’s reactions in crisis situations, strategies to handle the grief and communication and support. Essential when a teenager is going through crisis, such as the loss of a parent, is family support. A lot of the adolescents in the studies did not get enough information about the parent’s disease. This resulted in that they did not get enough knowledge to comprehend what was going on and they consequently were not able to prepare themselves to the extent that they would have needed. Some teenagers spent a lot of time outside with friends, staying busy doing activities in an attempt to avoid the difficult situation at home. However, these strategies caused feelings of guilt and shame in the adolescents because of the inability/unwillingness to be with the sick parent. Some of the adolescents felt more responsible and instead took the role of the healthy parent. The sickness and death of the parent caused the adolescents to feel mature in comparison to their friends, they felt more empathy for people in their surroundings and also got more respect for older generations. Discussion: The results of the literature review have been discussed based on Meleis theory of transition. The authors discussed the importance of a supportive environment, the parent’s ability to support their child and the meaning of reverse roles. They emphasize the necessity and function of friends, school and supportive nursing staffs. Behavioral changes and changes in self-images are also discussed.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:esh-6804 |
| Date | January 2018 |
| Creators | Lindholm, Nina, Noor Galay, Shabnam |
| Publisher | Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0024 seconds