Då det finns skillnader i skolresultat mellan manliga och kvinnliga elever i den svenska grund- och gymnasieskolan undersöks sättet elever talar, beskriver och resonerar kring matematik då det kan påverka inlärningen. Syftet med detta examensarbete var att undersöka gymnasieelevers attityder kring matematik. Tre fokusområden valdes ut för att studera elevernas diskurs, deras attityd till matematik, kontrollfokus och uppfattningar om hur inlärning av matematik sker. En enkätundersökning i pappersform delades ut till 200 elever på en gymnasieskola i en Svensk stad. Resultaten sorterades enligt könstillhörighet och undersöktes efter eventuella samband. Fynden indikerar att deltagarna, oavsett könstillhörighet, hade en starkt negativ bild av skolmatematiken. Vidare, kvinnliga elever hänvisade sina resultat i skolmatematiken till interna faktorer i större utsträckning än externa. Till skillnad från manliga elever som hade en mer jämn fördelning mellan externa och interna faktorer. Både manliga och kvinnliga elever hade en deterministisk uppfattning kring inlärning av skolmatematik, trots att båda grupper identifierade hårt arbete som en viktig faktor för inlärning av skolmatematik. De manliga eleverna hade en deterministisk syn på skolmatematiken då de kände sig maktlösa om de inte var "födda med det". De kvinnliga eleverna hade en deterministisk syn på skolmatematiken då de var mer självkritiska och, på grund av synen av matematik som en mansdominerad arena, står emot att identifiera sig själva som "smarta". Sammanfattningsvis, det visade sig att de tillfrågade gymnasieeleverna har negativa associationer till skolmatematiken, och könsstereotypa uppfattningar om skolmatematiken påverkar både manliga och kvinnliga elever negativt. / In light of mathematical achievement disparity between male and female elementary students in Swedish high school, student discourse about mathematics is investigated as a possible key factor. The purpose of this investigation was to examine upper secondary high school students’ attitudes towards learning mathematics. Three measurements were chosen in order to investigate student discourse, attitudes towards mathematics, locus of control and perceptions about the acquisition of mathematical knowledge. 200 student responses from the same upper secondary high school in a Swedish City were collected through a printed survey and analyzed in regards to gender. The findings indicate that the participants, regardless of gender, had a strongly negative attitude towards mathematics. Additionally, female students were more prone to attribute their achievements in mathematics to internal factors whereas male students had a more equal distribution of external and internal. Furthermore, both male and female students were more inclined to have a deterministic idea of mathematical knowledge, in spite of both groups identifying hard work as a key factor for success in mathematics. Arguably, the male students had a deterministic view of mathematics because they felt powerless if they were not “born with it”. On the other hand, the female students possibly had a deterministic view because they were more self-critical of their results and, because of existing discourse about mathematics as a male dominated arena, resist identifying as “smart”. Concluding, it was found that mathematics have strongly negative connotations for high school students, and existing stereotypical discourses limit both male and female students’ possibilities for learning.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-28756 |
| Date | January 2016 |
| Creators | Londos, Andreas |
| Publisher | Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Malmö högskola/Lärande och samhälle |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0015 seconds