Sveriges kommuners lokala brottsförebyggande arbete ser väldigt olika ut. De flesta kommuner i Sverige har ett eget brottsförebyggande råd med lokala aktörer som polis, skola eller föreningar. Från och med den 1 juli 2023 kommer en ny lag att införas som ger svenska kommuner ett större ansvar för det lokala brottsförebyggande arbetet. Syftet med denna studie är att undersöka och söka förståelse för hur en lagstadgad samverkan mellan kommuner och Polismyndigheten kan påverka det lokala polisiära arbetet. För att undersöka detta har studien genomfört semistrukturerade intervjuer med tjänstepersoner från kommuner samt poliser. Studien har ett kvalitativt förhållningssätt och har analyserat det insamlade materialet med en tematisk analys. Det teoretiska ramverket som studien har tillämpat är Danermarks samverkansteori tillsammans med begreppet "tvingande isomorfism" från den nyinstitutionella organisationsteorin. Baserat på studiens resultat har det identifierats en orosföreställning bland poliser för att kommunen i samband med den nya lagen kommer att ställa högre krav på exempelvis polisens tillgänglighet. Utifrån studiens resultat finns de orosföreställningar inför den nya lagen om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete och dess påverkan på det lokala polisiära arbetet. Studien har också identifierat att de finns olika uppfattningar om hur väl förberedd organisationen är för en eventuell påverkan utav den nya lagen.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-215259 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Gardeblad, Josefin |
| Publisher | Umeå universitet, Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0182 seconds