Syftet med denna undersökning har varit att se vad förvaltningsrätten grundar sina avslag gällande avslutad LVU vård på när det avser bristande omsorg. Intresset uppkom genom den samhälleliga diskussionen kring LVU där jag uppfattat att det finns två läger – Säkrare kontroller vid en hemflytt, och att barn blir placerade enligt LVU på allt för lättvindiga grunder. Anledningen till att det blev just den bristande omsorgsförmågan som ska ligga till grund för placeringen, var att bristande omsorg kan ha olika kännetecken och därför även vara mer diffust att utreda. För att ta reda på hur rätten resonerar har jag gjort en tematisk analys av förvaltningsrättsdomar som mitt empiriska material. Efter att jag kodat mitt material blev det snabbt tydligt att det fanns främst två orsaker till att rätten avslog vårdnadshavarnas önskan om avslutad vård. Det ena var att de förhållanden som föranlett vården inte hade förändrats, det andra var att föräldrarna saknade insikt. I min analys valde jag att använda mig av anknytningsteorin samt ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Utifrån dessa teoretiska ramar kunde jag se att anknytning till barnet var något rätten fäste stor vikt vid. Vidare kunde jag identifiera att rätten resonerade olika och la tonvikten på olika aspekter beroende på om det var en mamma, pappa eller båda som ville att vården skulle avslutas. Den här undersökningen är relevant för socialt arbete då det kan bidra till en ökad förståelse för vad rätten lägger vikt på vid en bedömning av om vård är nödvändig eller inte. Detta skulle kunna underlätta för socialtjänsten att upprätta en handlingsplan till vårdnadshavarna, för att på ett effektivt sätt hjälpa dem att få hem sina barn igen. Trots att de nordiska länderna till stor del har ett liknande tillvägagångssätt när det kommer till barnavårdsutredningar, finns även en del skillnader som skulle kunna ha stor betydelse för individen. Detta har fått mig att reflektera kring huruvida Sveriges system är det mest rättssäkra eller inte. / The purpose of this research has been to see on what the administrative court bases its refusals regarding the terminated out-of-home placements when kids have been maltreated by their guardian or guardians. The interest was triggered by the wider societal discussion about out-of-home placements, from which I was able to identify two predominant groups. One group believed a more thorough investigation was required prior to end placements, and the other believed that social service placed children in out-of-home care on too easy grounds. The reason I decided to focus my study on children that has been maltreated by their guardians is that it could include a verity of characteristics and could therefore be difficult to investigate. To find out how the court reasons, I have done a thematic study with administrative court judgments as my empirical material. After I´d coded the material, it quickly became obvious that there were mainly two reasons why the court rejected the guardians' wish for terminated care. The first was that the conditions had not changed enough and the other reason was that the parents were lacking insight. In my analysis, I chose to use the attachment theory and a social constructionist perspective. Based on these theoretical frameworks, I could see that connection to the child was something the court put great importance in. Furthermore, I could identify that the court reasoned differently on some aspects depending on whether it was the mother, father or both who wanted the care to be terminated. This study is relevant for social work since it can contribute to an increased understanding of what the court finds important in assessing whether care is necessary or not. This could make it easier for the social services to come up with an action plan for the guardians, in order to effectively help them get their children home again. Despite the fact that the Nordic countries largely have a similar approach when it comes to child care investigations, there are also some differences that could be of great importance to the individual. This has made me reflect on whether or not Sweden's system is the most legally secure. And if there are aspects we could learn and maybe take after from our neighbours.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:esh-9715 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Marie-Clair, Cox |
| Publisher | Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för socialvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0017 seconds