Att medvetet beröva en annan människa livet benämns som mord enligt 3:1 brottsbalken (BrB). Den som kan hållas ansvarig för mord är gärningsman och andra som medverkat. Vid så kallat hedersmord kan det vara svårt att identifiera vem som har vilken roll och kan hållas ansvarig för gärningen. Hedersmord anses vara en handling med flera medverkande vilket kan försvåra fastställandet av medverkansansvar. Den kollektiva karaktären innebär att det kan finnas flera än den utpekade gärningsmannen som är skyldig till brott på grund av samverkan och planering. Många gånger betyder det att mordet godkänts av kollektivet vilket kan bestå av en kärnfamilj och dennes utökade krets samt dess vänner. Jag anser att begreppet hedersmord är något unikt i svensk rättsutveckling. Begreppet har funnits länge men konkretiserades under 1990-talet och existerar i det svenska domskäl trots att det inte finns någon lagstadgad begreppsdefinition. Efter det omtalade hedersmordet 2002 på Fadime satte den rättspolitiska debatten igång på allvar gällande hedersrelaterat våld. I samhället uttrycks hedersrelaterade handlingar och tankar kring heder på flera olika sätt beroende på religiösa övertygelser samt kulturella föreställningar. Hedersbegreppet kan dock inte kopplas till en viss typ av religion eller kultur. Begreppet heder finns i alla kulturer och religioner och kan även förekomma i kontexter där religion inte existerar. I Sverige blir enbart den faktiska gärningsmannen dömd för mord. Andra som främjat mordet blir genom medverkansreglerna dömda för medhjälp eller anstiftan. Ibland kan en medverkandes handlingar likställas med gärningsmannen och denne blir då dömd som medgärningsman. Det är den kollektiva karaktären som gör mord med hedersmotiv komplicerat. Vid hedersmord kanske gärningsmannen inte är den som beslutat och planerat mordet utan är den som är yngst i kollektivet och därför får på sig rollen som gärningsman för att denne kan få lägre straff. På så vis kan eventuella anstiftare och medhjälpare undkomma bestraffning helt då det kan vara svårt att bevisa beslutsfattande och planering till mord. I Sverige skall det också stå utom allt rimligt tvivel att någon utfört en gärning samt att domstolarna hellre friar än fäller vid osäkerhet gällande rättsläget. I Danmark satte man efter mordet på Ghazala Khan 2005 strikta riktlinjer för medverkansansvaret vid hedersmord. Den danska domstolen använde sig av de befintliga medverkansreglerna men utnyttjade dess fulla potential och dömde en hel familj och dess utökade krets samt vänner, totalt nio personer, för mord. Detta trots att det enbart var en person som faktiskt sköt och dödade mordoffret.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-241773 |
| Date | January 2014 |
| Creators | Carlén, Camilla |
| Publisher | Uppsala universitet, Juridiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0221 seconds