I samband med att koncerner genomför omstruktureringar, till exempel i form av aktieavyttringar, är det vanligt att rådgivningstjänster förvärvas. Det kan till exempel röra sig om finansiella eller juridiska sådana i syfte att omstruktureringar ska gå korrekt till och ge önskat resultat. På förvärvade rådgivningstjänster utgår mervärdesskatt. I det fall bolag inte kan göra avdrag för den ingående mervärdesskatten, belastar mervärdesskatten bolaget som en kostnad vilket ger en negativ inverkan på dess resultat. Förevarande uppsats syftar till att, genom en rättsdogmatisk metod, utreda under vilka omständigheter som ingående mervärdesskatt hänförligt till förvärvade rådgivningstjänster i samband med aktieavyttringar i dotterbolag anses vara avdragsgilla. Med anledning av det gemensamma system för mervärdesskatt som råder inom EU görs en genomgång och analyser av rättspraxis från EU- domstolen och från HFD, för att utreda problemformuleringen om avdragsrätten. Aktieavyttringar faller antingen utanför mervärdesskattens tillämpningsområde eller, i det fall avyttringen faller inom tillämpningsområdet, så klassas den som en från skatteplikt undantagen transaktion i enlighet med 10 kap. 33 § ML. Avdragsrätt för ingående mervärdesskatt hänförligt till en transaktion som från början inte är skattepliktig, är inte möjligt. Trots detta kan det, utifrån genomgången av rättspraxis från EU-domstolen och HFD, konstateras att avdrag ändå beviljas under vissa omständigheter. För att avdragsrätt ska anses föreligga för ingående mervärdesskatt hänförligt till förvärvade rådgivningstjänster vid aktieavyttringar i dotterbolag, krävs ett direkt och omedelbart samband mellan en viss ingående transaktion och en eller flera utgående skattepliktiga transaktioner. Avdragsrätt anses även föreligga om ett direkt och omedelbart samband föreligger med den beskattningsbara personens samlade ekonomiska verksamhet. Kostnaderna anses då utgöra allmänna omkostnader. Bedömningen av huruvida ett direkt och omedelbart samband föreligger med den samlade ekonomiska verksamheten ska göras mot bakgrund av ifall kostnaderna för förvärven kan anses utgöra kostnadskomponenter i priset på aktieavyttringen eller i priset på utgående skattepliktiga transaktioner som tillhandahålls inom ramen för den mervärdesskattepliktiga ekonomiska verksamheten. Vid bedömningen bör en transaktions bakomliggande syfte beaktas, det vill säga om den syftar till att genomföra skattepliktiga transaktioner inom ramen för den ekonomiska verksamheten och så bör styrkas på objektiva omständigheter. Vid bedömningen bör dessutom stor vikt tillmätas mervärdeskattens grundläggande princip om neutralitet och vikten av att beskatta konsumtion. Över åren har bedömningen i rättspraxis av ett direkt och omedelbart samband gått från en funktionell till en mer ekonomisk bedömning vilket tycks resultera i utvidgade möjligheter till avdrag för ingående mervärdesskatt.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-99138 |
| Date | January 2024 |
| Creators | Grenmark, Märtha |
| Publisher | Karlstads universitet |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0138 seconds