Return to search

Mätning av viskositet på stärkelse / Measurement of the viscosity of starch

Stärkelse används vid papperstillverkning för att öka styrkeegenskaperna hos pappret. Denna stärkelse kan av olika anledningar brytas ned och bli sämre, då främst på grund av bakterier. Detta kan leda till försämrad papperskvalitet och i värsta fall kassationer av slutprodukten. För att undersöka om stärkelsen blivit angripen av bakterier kan man göra en bakterieodling. Nackdelen med detta är att det tar väldigt lång tid innan man ser något resultat. En annan effekt av bakterierna är att stärkelsens viskositet blir lägre, dvs. vätskan blir mindre trögflytande. Detta är en parameter som kan mätas med en viskometer. Syftet är att utarbeta en ny mätstandard för att detektera bakteriella angrepp, där den främsta fördelen är att mätmetoden ger en snabb och säker respons och därmed minskar reaktionstiden för att motverka bakterierna. Målet med examensarbetet är att mäta viskositeten på stärkelse kokad i bruket samt på stärkelse kokad på labb och därmed börja bygga upp en databas med värden för att validera viskometern. Arbetet har utförts i laboratoriet på Tech Center vid Smurfit Kappa, Piteå. En viktig upptäckt som gjordes var att pH-värdet kan vara lågt men det betyder nödvändigtvis inte att man har ett bakterieangrepp. Arbetet begränsas väldigt mycket av tidsperioden på fem veckor och det är möjligt att fler mätningar skulle ge ett annat resultat. De mätningar som gjorts tyder dock på att det går att mäta viskositeten på stärkelsen dag till dag och att parametern kommer att vara oförändrad så länge koncentrationen är konstant. Arbetet med insamling av mätdata från labbkokad stärkelse samt stärkelse kokad i jetkokare på bruket är en början till att validera metoden. Fler mätningar kommer att utföras för att kunna föra statistik på viskositeten. Punkter som temperatur och koncentrationsgradienters effekt på viskositeten kommer att utvärderas. Målet är att kunna korrigera för dessa så att man i slutändan ska kunna korrelera data till bakteriella angrepp. Om detta lyckas är nästa steg att implementera metoden som en standard på laboratoriet. / Starch is used in papermaking to increase the strength properties of the paper. The starch can for various reasons degrade and become worse, primarily due to bacteria. This can lead to poor paper quality and in worst case to rejects of the final product. To investigate whether the starch has become infested with bacteria, a bacteria culture can be made. The downside of this is that it takes very long time before any results can be seen. Another effect of the bacteria is that the viscosity of the starch gets lower, i.e. the liquid becomes less viscous. This is a parameter that can be measured with a viscometer. The aim is to develop a new measurement standard for detecting bacterial attacks, where the main advantage is that the method provides a quick and reliable response, thus reducing the reaction time to counteract the bacteria. The goal of the project is to measure the viscosity of starch cooked in the mill and starch cooked in the lab and by doing so, start to build up a database of values to validate the viscometer. The work has been carried out in the laboratory at Tech Center at Smurfit Kappa, Piteå. An important discovery was made that the pH may be low but it does not necessarily have to be a bacterial attack. The work is limited a lot by the time period of five weeks and it is possible that more measurements would produce a different result. The measurements made suggest that it is possible to measure the viscosity of the starch from one day to another and that the parameter will remain unchanged as long as the concentration is constant. The work of collecting data from lab cooked starch and starch cooked in the jet boiler at the mill is the beginning to validate the method. More measurements will be carried out in order to keep statistics of the viscosity. Factors like temperature and concentration’s effects on the viscosity will be evaluated. The goal is to correct for these in order to be able to correlate data to a bacterial infestation. If successful, the next step is to implement the method as a standard in the laboratory.

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-104924
Date January 2015
CreatorsLöfgren, Mikael
PublisherUmeå universitet, Institutionen för tillämpad fysik och elektronik
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageSwedish
Detected LanguageSwedish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess

Page generated in 0.0023 seconds