I den här studien undersöks gymnasielevers förståelse av samhällsvetenskapliga undersökningsmetoder. I skolans styrdokument lyfts vikten av att elever får kunskaper i både vetenskapsteori och hur kunskap genereras inom vetenskapen. Eleverna ska få den kunskapen för att kunna delta i och aktivt bidra till vårt demokratiska samhälle samt komma väl förberedda till studier på högre nivå. Forskning visar att studenter på universitetsnivå har svårt att greppa olika typer av vetenskapliga begrepp och förstå kvalitéerna hos olika typer av undersökningsmetoder. Det är till och med ofta så att de väljer sida, föredrar en viss typ av metoder och motsätter sig andra. För att undervisningen inom det här området ska bli framgångsrik är det viktigt att utgå från den kunskapsnivå gymnasielever möter undervisningen med. Studien visar att eleverna ofta har förståelse för de båda metodtyperna på en grundläggande nivå och att det är vanligt att eleverna tycker att den ena metodtypen är mer vetenskaplig än den andra. Tre typer av förståelse kopplad till undersökningsmetoderna identifieras, jämnviktsförståelse, obalans i förståelsen samt diffus förståelse. Undervisningen inom det här ämnesområdet bör utifrån studiens resultat inriktas både på att etablera en övergripande förståelse för hur kunskap genereras inom samhällsvetenskap samtidigt som eleverna förbättrar förståelsen om begrepp kopplat till olika undersökningsmetoder.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:su-209287 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Rudebeck, Sven |
| Publisher | Stockholms universitet, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds