Under de senaste åren har uttrycket ”smart stad” används allt oftare för att beskriva en framtid där social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet har uppnåtts med hjälp av digital teknik (Colding & Barthel, 2017). Samtidigt anses det vara viktigt att människor övergår till mer hållbara livsstilar för att bromsa den mänskliga påverkan på klimatet (National Research Council, 1999). Studier har påvisat att naturvistelser kan ge upphov till en känslomässig koppling till naturen som i sin tur kan leda till ökat miljöengagemang (Kals mfl., 1999; Ballantyne & Packer, 2009). Digital teknik skulle kunna ha stor potential för att underlätta interaktionen med naturen och därigenom stärka denna naturkoppling men skulle samtidigt å andra sidan kunna bidra till att öka avståndet mellan människa och natur (Maffey mfl., 2015). Den pågående digitaliseringstrenden avspeglas i Stockholm Smart Stad-vision. Samtidigt anses det svenska friluftslivet bli mer och mer kommersialiserat (Margaryan & Fredman, 2017; Margaryan, 2017). Denna studie utgår från två problemställningar varav den först rör hur digitala tjänster kan komma att påverka människans naturrelation. Den andra problemställningen handlar om föreställningar om naturen som underbygger människors tolkningar av den. Studien syftar till att undersöka vilken potential digitala verktyg kan anses ha för att främja ökad hållbarhet liksom vilka natursyner som kan uppfattas bland verksamma inom natur- och friluftslivssektorn i Stockholm. För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ metod använts med en litteraturstudie samt halvstrukturerade intervjuer med verksamma från olika sektorer inom natur- och friluftslivssektorn. I studien utgör den digitala karttjänsten Naturkartan en fallstudie, delvis representerades digitaliseringen i stort. Resultaten visar att naturvistelsen kan relateras till ökat miljöengagemang genom att öka naturintresset och ge ökad samhörighetskänsla med naturen. Digitala tjänster i sig kan bidra till att främja människors kontakt med naturen genom att utgöra fler källor för information om naturområden och genom att öka tillfredsställelsen av naturvistelser. Mycket av Naturkartans potential verkar vara relaterad till en långsiktig expansion eftersom det har ett samband med den samverkansturktur som underbygger tjänsten liksom den sociala gemenskap som utgör en viktig fördel. Digitala verktyg bör kunna anses ha potential för att främja naturvistelser för de som annars sällan vistas i naturen genom att utgöra fler informationskällor och genom att vara tillgängliga i mobiltelefoner. Samtidigt identifieras en risk för att dessa typer av tjänster kan ha svårt att nå ut till de som inte vanligtvis vistas i naturen. Vidare indikerade studien att olika natursyner kan aktiveras vid olika situationer. När de positiva effekter som kan erhållas av naturvistelser diskuterades bland verksamma verkade en annan natursyn aktiveras än när diskussionerna rörde den naturrelation som människan bör ha. Detta betraktas som motsägelsefullt men kan förklaras genom skillnader mellan personliga uppfattningar och den taktik som används för att främja hållbarhet. Utifrån resultatet av studien föreslås en ökad reflektion inom natur- och friluftslivssektorn kring hur naturen talas om liksom hur den framställs. / In recent years, the term “smart city” has been increasingly used to describe a future sustainable city (Colding & Barthel, 2017). Social, economic, and ecological sustainability is expected to be achieved by using digital technology. At the same time, it is considered important that people switch to more sustainable lifestyles in order to reduce the human impact on the climate (National Research Council, 1999). Studies have shown that nature experiences have the potential to increase the environmental commitment (Kals mfl., 1999; Ballantyne & Packer, 2009). Digital technology is considered to have great potential for facilitating interactions with nature, thereby strengthening the nature-human connection (Maffey mfl., 2015). At the same time, digital technology may increase the distance between man and nature. The current digitalization process is reflected in the Smart City vision in Stockholm. Furthermore, the Swedish outdoor life is considered to be more and more commercialized (Margaryan, 2017; Margaryan & Fredman, 2017). This study is based on two issues, of which the first relates to how digital technology can affect the relationship between humans and nature. The second issue relates to the conceptions of nature that underpin people’s interpretations of it. The study aims to investigate what potential digital tools can be considered to use to promote increased sustainability as well as what views of nature that can be identified among the outdoor life sector in Stockholm. In order to achieve the aim of the study, a qualitative method with a literature study as well as semi-structured interviews has been used. The digital innovation Outdoor Map will constitute a case study. The results show that nature experiences can be related to increased environmental commitment by increasing the interest in nature as well as the human-nature connection. Digital services can help promote people’s contact with nature by constituting additional sources for information about nature areas, as well as increasing the satisfaction of nature experiences. Much of the potential of the Outdoor Map seems to be related to the long-term expansion as it has a connection with the collaboration structure that underpins the service as well as the social community which is an important advantage of the service. Digital tools should be considered as having the potential to promote nature stays for those who otherwise rarely experience nature by providing information and by being available on the smartphone. At the same time, these types of services may have difficulty reaching those who do not usually involve themselves in nature. Furthermore, the study indicated that different views of nature can be activated in different situations. Different views of nature seemed to be activated when the respondents discussed the benefits of nature experiences compared to when the discussions concerned the human-nature relationship. This can be explained by differences between personal attitudes and the tactics used to promote sustainability. Based on the results of the study, it is proposed to include a reflection in the outdoor life sector about how nature is talked about and how it is presented.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-274188 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Abrahamsson, Johanna |
| Publisher | KTH, Urbana och regionala studier |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | TRITA-ABE-MBT ; 2047 |
Page generated in 0.0028 seconds