När miljonprogrammet uppfördes under åren 1965 till 1975 ville staten och kommunerna ta ett större ansvar för bostadsförsörjningen och lösa den då mycket omfattande bostadsbristen i Sverige. Miljonprogrammets fastigheter kom huvudsakligen att ägas av de allmännyttiga kommunala fastighetsföretagen för att kunna garantera en skälig hyra och uppnå den bostadssociala utredningens mål från 1947, vilket kom att prägla den svenska bostadsmarknadnen under många år därefter. I år, 2021, har en majoritet av miljonprogrammets fastigheter funnits i över 50 år och därmed är renoveringsbehovet stort. De områden där miljonprogrammets fastigheter är belägna är ofta problemutsatta områden och en stor del av invånarna har ofta sociala och ekonomiska problem. Under de senaste åren har många allmännyttiga kommunala fastighetsföretag sålt av miljonprogramsfastigheter till privatägda fastighetsföretag. Uppsatsen beskriver hur de privata fastighetsföretagen resonerar kring miljonprogrammets fastigheter och vad de har för investeringsstrategier när de förvärar och förädlar fastigheterna. Uppsatsen redogör också för hur de privata fastighetsföretagen ser på riskhantering och utmaningarna för miljonprogrammets fastigheter. Slutligen ger uppsatsen en bild av vad de privata fastighetsägarna har för ambition gällande investeringar i miljonprogrammet. Uppsatsen har genomförts som en kvalitativ studie, vilket innebär att studiens empiri är hämtad från intervjuer med privatägda fastighetsföretag. Totalt har sex stycken privatägda fastighetsföretag av olika storlek och kvaliteter intervjuats med ambitionen att få en bred representation av olika företag. Intervjufrågorna har utformats för att kunna besvara studiens frågeställningar och belysa syftet. Studien visar att de privatägda fastighetsföretagen ser en ljus framtid för miljonprogrammets fastigheter givet att de utmaningar som föreligger med dessa områden och fastigheter behandlas på rätt sätt. Det gåt att skapa lönsamhet och en ökad attraktivitet för miljonprogrammet. De privatägda fastighetsföretagen har nämnt att det krävs mer av fastighetsförvaltning inom miljonprogrammets fastighetsbestånd. Flera respondenter har betonat vikten av platskontor, områdessamverkan och löpande renoveringar. Vid investeringar krävs en högre direktavkastning på grund av en högre risknivå. Fastighetsföretagen använder sig av en blandning av normativa och icke normativa modeller vid investeringsbedömningar. Fastighetsföretagen beskriver att de arbetar efter interna målsättningar eller bedömer varje enskild affär för sig. Flera fastighetsföretag nämner energieffektiviseringsåtgärder som en av möjligheterna vid investeringar i miljonprogrammet.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-85696 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Jormin, Gustaf, Länninge, Anton |
| Publisher | Karlstads universitet, Handelshögskolan (from 2013) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0019 seconds