Missbruk är ett allvarligt hälsoproblem och World Health Organization rapporterar att det finns omkring 15,3 miljoner drabbade världen över. För den som missbrukar kan detta medföra känslor av kaos, ensamhet, skuld, skam och stigmatisering. Dessa människor har komplexa behov av vård och sociala insatser vilket kan skapa svårigheter för sjukvårdspersonal. Otillräcklig smärtlindring inom vården är ett stort och väldokumenterat problem som kan bli än mer komplext när patienten har ett pågående eller tidigare missbruk. Både adekvat bedömning av smärtproblematik samt förmåga att upptäcka drogmissbruk måste ske för att en effektiv smärtbehandling ska kunna ges. Det är vanligt förekommande att sjuksköterskor inom akutsjukvården gör dessa bedömningar, vilket kan upplevas problematiskt varav dessa sjuksköterskor är i behov av stöd och konsultationer från specialistutbildad personal samt evidensbaserade riktlinjer. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med smärta och samtidigt pågående missbruk, inom akutsjukvården i Sverige. En kvalitativ ansats användes med individuella semistrukturerade intervjuer som design. En semistrukturerad intervjuguide framställdes med sju övergripande frågor för att strukturera intervjuns förlopp. Som val av analysform användes en kvalitativ innehållsanalys i enlighet med Graneheim och Lundman. Totalt nio sjuksköterskor med erfarenhet av arbete inom akutsjukvård från två olika delar av Sverige deltog i studien. Analysen av den insamlade informationen resulterade i fyra huvudkategorier vilka var “känsloladdat möte”, “praktiska faktorer”, “Organisatoriskt stöd” och “generell värdegrund”. Deltagarna beskrev att mötet med patienter med missbruk kunde ge upphov till starka och varierande känslor samt att flertalet yttre såväl som inre faktorer påverkade mötet och vården. Möjlighet att kommunicera med patienten, tillit, arbetsmiljön och riktlinjer var exempel på yttre faktorer vilka kunde hindra eller hjälpa i vården av dessa patienter. Även brist på kunskap hos vårdpersonalen eller stigman och fördomar upplevdes påverka omvårdnad och behandling. Akutsjuksköterskor upplever frekvent ett glapp mellan de krav som ställs på deras profession och tillgängliga resurser i form av organisatoriskt stöd, kompetens och möjlighet till kommunikation. Det har visats i flertalet studier genom ett brett spektrum av situationer och patientkategorier. Denna studie har visat på ytterligare ett område där det saknas tillgängliga resurser för att kunna utöva korrekt, säker och god vård.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:shh-3077 |
| Date | January 2018 |
| Creators | Eriksson, Anna, Hultgren, Caroline |
| Publisher | Sophiahemmet Högskola, Sophiahemmet Högskola |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0016 seconds