Introduktion: Att vårda barn som blivit utsatt för våld kan leda till både emotionella och yrkesmässiga utmaningar. En av sjuksköterskans uppgift är att bedriva familjecentrerad vård, vilket kan kompliceras om en familjemedlem är den misstänkte. Sjuksköterskan har en nyckelroll i vårdandet av barnet och en unik möjlighet att agera för barnets hälsa, men dessvärre har rapporter visat på en underrapportering till Socialtjänsten från vårdpersonal. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vårda barn som blivit utsatta för våld i hemmet, samt att belysa möjligheter och svårigheter i att fånga upp dessa barn i vården. Metod: En deskriptiv design som baserades på kvalitativ och kvantitativ forskning. I litteraturöversikten användes totalt tio originalartiklar. Resultat: Fem teman identifierades: att vårda våldsutsatta barn, erfarenhet är inte allt, svårigheter kring orosanmälan, sjuksköterskan är inte ensam, emotionellt påfrestande. När det framkom att ett barn blivit utsatt för våld var det svårt att vara professionell i sin yrkesroll och att bedriva en familjecentrerad vård. Sjuksköterskan blev känslomässigt engagerad på olika sätt i arbetet kring barn som far illa och stöttning från kollegor var betydande. Benägenheten att göra en orosanmälan påverkades dels av erfarenhet och av osäkerhet. Det framkom tydligt att det fanns ett behov av ökad kunskap och mer utbildning. Slutsats: För att förbättra vården kring barn som har blivit utsatt för våld krävs mer utbildning för sjuksköterskor och tydligare riktlinjer. Men det krävs också ett stort mod och civilkurage från sjuksköterskan. / Background: Caring for children who have become victims of domestic violence can lead to emotional and professional challenges for the nurse. One of the nurses’ tasks is to deliver family-centered care, which can be complicated if the suspect is a family member. The nurse has a key role in caring for these children and a unique possibility to act for their best interest, but nevertheless, reports show that there is a lack of reporting from healthcare professionals to social services. Purpose: The aim of this study was to describe nurses’ experience with caring for children who have been exposed to violence in the home and illustrate difficulties and opportunities in how to help these children within the healthcare. Method: A descriptive design based on qualitative and quantitative research. In this literature review, ten original articles were examined. Results: Five themes were found: to care for abused children, experience is not everything, difficulties in reporting concerns, the nurse is not alone, emotionally stressful. When it emerged that a child had been a victim of violence it was considered difficult to maintain a professional role and deliver family-centered care. The nurse got emotionally engaged in different ways and the support from colleagues was important. The tendency to report a concern was partly influenced by experience and uncertainty. It was found a need for increased knowledge and more education. Conclusion: To improve care for children who have been abused, more education and clearer guidelines for nurses are needed. However, it also requires bravery and civil courage from the nurses.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-459366 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Lindqvist, Charlotta, Bergqvist, Erika |
| Publisher | Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0018 seconds