Bakgrund: Att arbeta som sjuksköterska i palliativ vård innebär bland annat teamarbete, stöd till närstående och symtomlindring till patienter - i en miljö där arbetsbelastning många gånger är hög. Att möta etiskt svåra situationer och tvingas handla emot sina värderingar kan leda till samvetsstress. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av samvetsstress inom palliativ vård. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt gjordes, där totalt 16 kvalitativa artiklar ingick. Artiklarna hittades i databaserna PubMed, Cinahl Complete och PsycInfo, där relevanta sökord användes. Artiklarna kvalitetsgranskades, sammanställdes och analyserades utifrån Bettany-Saltikov och McSherrys metod för tematisk analys. Resultat: Tre huvudteman identifierades: Sjuksköterskan som person och yrkesroll, Sjuksköterskan i relation till patient och närstående samt Sjuksköterskan i relation till team och organisation. Tolv underteman framkom, där negativa känslor och konsekvenser av samvetsstress var framträdande. Likaså när sjuksköterskan handlade emot sina värderingar och oroade sig för misstag. Att inte handla enligt patientens önskemål och att vara oenig med närstående var relaterat till samvetsstress, likaså att bevittna lidande hos patient och närstående samt när sista tiden blev ovärdig eller meningslös. Bristfällig kommunikation, både med kollegor och med patient och närstående var relaterat till samvetsstress. Likaså brist på kompetens och resurser. Samvetsstress kunde också innebära positiva konsekvenser som självreflektion då sjuksköterskan kom till nya insikter. Slutsats: En ökad medvetenhet om vilka faktorer som kan ha samband med samvetsstress motiverar till utveckling av den palliativa vården där personcentrerad vård med god symtomlindring, god kommunikation, bra teamarbete och stöd till närstående är centrala delar. Detta borde kunna leda till att minska de negativa effekterna av samvetsstress hos sjuksköterskan och leda till en bättre palliativ vård för både patient och närstående. / Background: Working as a nurse in palliative care settings involves, for instance, team work, support for loved ones and symptom relief for patients - this in an environment where the workload is mostly high. Facing ethically difficult situations and being forced to act againstone’s values may result in moral distress. Aim: The purpose of this literature review was to describe palliative care nurses experiences of moral distress. Method: A qualitative literature review was made, which included a total of 16 qualitative articles. The articles were found in the databases PubMed, Cinahl Complete and PsycInfo, where relevant keywords were used. The articles were quality reviewed, compiled and were analyzed based on Bettany-Saltikov and McSherry's method for thematic analysis. Results: Three main themes were identified: The nurse as a person and professional role, The nurse in relation to the patient and relatives and The nurse in relation to the team and organization. Twelve sub-themes emerged, where negative feelings and consequences of moral distress were prominent. Likewise when the nurse acted against her values and worried about mistakes. Not acting according to the patient's wishes and disagreeing with relativeswas related to moral distress, as well as witnessing suffering in the patient and relatives and when the end-of-life became unworthy or futile. Inadequate communication, both with colleagues and with patients and relatives was related to moral distress. Likewise, lack of skills and resources. Moral distress could also have positive consequences such as selfreflection when the nurse came to new insights. Conclusion: An increased awareness of the factors that may be associated with the experience of moral distress motivates the development of palliative care where personcentered care with good symptom relief, good communication, good teamwork and support for relatives are central elements. This should lead to a reduction in the negative effects of moral distress on the nurse and lead to better palliative care for both patients and relatives.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:shh-4035 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Pillay, Isabella, Larsson, Johanna |
| Publisher | Sophiahemmet Högskola, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap., Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap. |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0018 seconds