Syftet med detta arbete är att ta reda på hur icke-professionella och professionella inom musik hör när de lyssnar på musik. Finns det någon skillnad i var fokus ligger i musiklyssnande och går det att urskilja några tendenser? För att undersöka detta har ett urval av personer fått lyssna till olika musikexempel och sedan beskrivit den ljudbild de har uppfattat i musiken. Sedan har dessa narrativ analyserats med utgångspunkt i ett av Gabrielsson (2008) utarbetat klassificeringssystem i form av ett stort antal teman och kategorier, vars syfte är att belysa olika starka musikupplevelser. De varierande fokus som har framkommit hos informanterna i min studie har sorterats in under detta schemas olika teman och kategorier och sedan sammanställts i tabellform för att ge en lättare överblick. Trots att det mig veterligen inte finns en likadan studie om var fokus i musiklyssnande hos icke-professionella och professionella riktas inom musik, så styrkte det som framkom i resultatet befintlig forskning kring relationen mellan upplevelser och reaktioner inom musiklyssning. Det visade sig att i både min och Rays (2000) studie var det samma kategorier som det riktades mest fokus mot. Även diskussionen som fortgår inom musikpsykologi och social musikpsykologi, att hörandet/lyssnadet på musik är socialt och kulturellt betingat, tycktes bli stärkt av resultatet. Denna studie presenterar inga generaliserbara och enkla svar om hur vi hör och lyssnar utan visar snarare upp och förstärker att musiklyssnadet är en komplex process med många aspekter och variabler att ta hänsyn till. / The purpose of this study is to find out how professionals and non-professionals listen to music. Are there any differences in focus or is it possible to discern any characteristic tendencies? In order to find out, a selected group of people have listen to various types of music and then asked to write down what they heard in the music, their “soundscape”. Afterwards these narratives have been analyzed in a classification system - prepared by Gabrielsson (2008), in form of numerous themes and categories, who’s aim is to elucidate different musical experiences. The varying result that has arrived in my study has been sorted in, under this schedule's different themes and categories and then been put together in tabular, in order to give an easier overview. Even though, to my knowledge, it doesn’t exist a former study like this between the listening habits among professionals and non-professionals, it emphasize more common research about the relations between experiences and reactions in listening to music, as it shows that focus is directed towards rather similar categories. The discussion that is taking place within music psychology and social music psychology, that hearing/listening to music is socially and culturally habituated seems to be strengthened in this study. This study won’t present and generalize any easy answers about how we hear and listen to music but rather emphasize that listening to music is a complex process with many different aspects and variables to consider.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-15014 |
| Date | January 2012 |
| Creators | Löfgren, Sandra |
| Publisher | Karlstads universitet, Musikhögskolan Ingesund |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds