Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vad som påverkar klarspråksarbetet på Sveriges riksdag. Materialet består av enskilda intervjuer med fyra textgranskare på Riksdagsförvaltningen, enheten riksdagstryck. Fokus ligger på granskningen av betänkanden. De teman som undersöks är textgranskarnas syn på mottagarna, textgranskarnas tolkning av klarspråk, huruvida textgranskarna följer rådande klarspråksnormer, vilka redskap textgranskarna har att tillgå i arbetet med klarspråk samt vilka hinder respektive möjligheter som finns för klarspråk inom verksamheten. Resultaten visar att arbetet med klarspråk på riksdagen påverkas av flera olika faktorer, bland annat riksdagens traditioner vad gäller arbetssätt och skrivsätt. Främst tycks textgranskarnas möjlighet att påverka betänkandena, också på ett tidigt stadium, och deras kommunikation med skribenterna vara av vikt för att utveckla klarspråksarbetet. En seriös satsning genom ett klarspråksprojekt skulle kunna ge textgranskarna möjligheten att komma in tidigare i processen när betänkandena blir till och utveckla kontakten med skribenterna. Baserat på resultatet drar jag slutsatsen att man kan anta att god kommunikation mellan skribenter och textgranskare samt både skribenters och textgranskares möjlighet att påverka texterna de arbetar med har en positiv inverkan på klarspråksarbetet i en verksamhet.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-78980 |
Date | January 2013 |
Creators | Edin, Agnes |
Publisher | Umeå universitet, Institutionen för språkstudier |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | Swedish |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0023 seconds