Laserskanning och bildbaserad skanning är två metoder för insamling av geodata i 3D. Detta kan sedan användas för att exempelvis skapa punktmoln och triangelmodeller. Båda metoderna har många användningsområden, exempelvis inom samhällsplanering, byggbranschen, brottsutredning och industrin. Ett vanligt användningsområde är dokumentation av kulturhistoriska byggnader. I denna studie har gasklockorna i Gävle, ett område med högt kulturvärde, dokumenterats med både bildbaserad skanning och laserskanning. Syftet med denna studie är att genom olika tester utvärdera de båda metoderna. Framför allt hur väl de presterar rent mätningstekniskt men även handhavande, tidsaspekten och kostnader har jämförts. Datainsamling genomfördes på flera sätt. Laserskanningen genomfördes med multistationen Leica Nova MS50 och den bildbaserade skanningen med systemkameran Nikon D7000 samt UAS Smartplanes Smartone C. Punktmolnen från laserskanning sammankopplades automatiskt i Leica Cyclone (med 5 och 10 mm punkttäthet). I Agisoft Photoscan bearbetades bilderna från den bildbaserade skanningen. Blockutjämning utfördes och sedan skapades ett tätt punktmoln, en triangelmodell och sist en textur. Punktmoln från båda metoderna har därefter jämförts i programvarorna CloudCompare och 3D-reshaper. Resultatet när endast väggarna jämförs visar på en medelavvikelse mellan punktmolnen på 0,028 m med en standardosäkerhet på 0,032 m. Dessutom jämfördes 12 stickprov och fem referensplan för att utvärdera skillnader lokalt. Skillnaden mellan triangelmodellerna gav en medelavvikelse på 0,008 m med standardosäkerheten 0,042 m. I 3D-reshaper blev medelavvikelsen mellan punktmolnen 0,050 m med en standardosäkerhet på 0,072 m. Laserskanning ger generellt sett ett punktmoln med högre kvalitet, korrekt form och lägre osäkerhet. Bildbaserad skanning har däremot fördelarna att vara enklare att genomföra, billigare, lättare vikt samt är potentiellt mer tidseffektivt. Dessutom får andra studier resultat nästan i nivå med laserskanning. Dock är dess stora nackdel att kantiga objekt så som hörn blir avrundade. Det är svårt att bestämma vilken metod som är bäst. I slutändan beror det på vilket objekt som ska dokumenteras samt hur låga osäkerheter som krävs.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hig-26986 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Ojamäe, Andreas |
| Publisher | Högskolan i Gävle, Samhällsbyggnad, GIS |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.002 seconds