Andelen individer som lider av övervikt, fetma och psykisk ohälsa är högre än någonsin. Befolkningen växer stadigt, bland annat på grund av migrationsvågor, vilket ställer krav på integration. Att planerna för idrotts- och näridrottsplatser kommer inte att få alla människor att utöva fysisk aktivitet per automatik, men kommunerna i Sverige bör tillgodose det ständigt växande behovet. Det finns nämligen en korrelation mellan utbudet av idrotts- och näridrottsplatser och deltagande. Med utgångspunkt i korrelationen mäts, i denna uppsats, en stor andel av det totala utbudet i Helsingborgs- och Uppsala kommun. Helsingborgs kommun har ett större utbud än Uppsala baserat på kommunernas befolkning och yta. Uppsala kommun framstår som framgångsrika gällande samverkan mellan olika nämnder och prioriterar samråd med kommunmedborgarna. Kommunernas olika profiler verkar influera sättet de planerar för idrotts- och näridrottsplatser. Uppsala är en kommun utan en tydlig idrottslig identitet, medan Helsingborgs kommun uppmanar alla medarbetare att våga misslyckas i kombination med en identitet som bottnar i idrott. Ingen av kommunerna har några uttalade strategier för hur de ska inkludera kvinnor i högre utsträckning, men arbetar för att hitta sätt att öka kvinnors deltagande, framförallt i spontanidrotten. Integration är ett återkommande element som planering för idrotts- och näridrottsplatser kan underlätta.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-376263 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Pettersson, Kristopher |
| Publisher | Uppsala universitet, Kulturgeografiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Uppsatser Kulturgeografiska institutionen |
Page generated in 0.002 seconds