Detta arbete är en del av ett deltagardrivet forskningsprojekt; Hållbar livsmedelsproduktion i Sverige – att odla och äta från perenna system. Projektet undersöker vilken potential agroforestry har att fungera för livsmedelsproduktion i Sverige. Dessa produktionssystem skulle vara ett bra komplement eller kunna ers.tta delar av dagens produktionssystem vilka medför ett flertal problem, bland annat negativa effekter på klimat och miljö. Skogsträdgårdar är en typ av agroforestry och utanför Höör i Skåne ligger Holma skogsträdgård. Den startades 2004 och är uppbyggd enligt permakulturs principer, som är en ansats för hållbara produktionsmetoder. Detta arbete är en fallstudie av örtlunden som är 200 m. och ligger i Holma skogsträdgård. Syftet var att undersöka om örtlunden har potential att täcka en människas närings- och energibehov under ett år. Frågeställningar som också behandlades var vilka näringsämnen och energigivare som kan komma att bli ett problem att uppnå om man lever på en kost av örtlundens växter. Fokus låg även på att undersöka hur man ska tillaga örtlundens växer för att ta tillvara på dess näringsämnen och energigivare. Metoden som användes var en litteraturgenomgång. Information samlades om örtlundens 29 växtarter, vilket resulterade i data om näringsinnehåll för 16 växter och data om energiinnehåll för 14 växter. övriga växtarter var alltför ovanliga för konsumtion och odling och saknade därför data, vilket ledde till att arbetet också presenterar var i växtens delar man sannolikt kan finna specifika näringsämnen och energigivare. Exempel anges också när man med fördel bör skörda växterna med hänsyn till dess närings- och energiinnehåll men generellt bör alla växer skördas på morgonen. För åtta av växterna hittades data om vad de kan avkasta. Ett flertal studier tar upp att skörd är något som varierar mycket på olika platser och i olika klimat så att mäta skörden direkt i örtlunden är därför något som bör göras i framtiden. Totalt var materialet för litet för att kunna svara fullständigt på frågeställningarna. Fem av örtlundens växter uppnådde fullständiga data från litteraturgenomgången och beräkning gjordes på hur mycket näring och energi dessa kan ge per planta. Växterna som beräknades var hassel (Corylus avellana), svarta vinbär (Ribes nigrum), krusbär (Ribes uva-crispa), päron (Pyrus communis) och hallon (Rubus idaeus). Tillsammans med övrigt material visar de att örtlunden har potentialen att kunna fungera för livsmedelsproduktion, även om alla näringsämnen och energigivare inte kan förses från örtlunden som den ser ut idag. Ett flertal närings.mnen exempelvis vitamin B12, jod, selen och zink kommer det sannolikt att kunna uppstå brist av om inte åtgärder vidtas. Protein och fett behöver också troligtvis ökas i örtlunden och också komma från fler källor om man ska kunna täcka en människas närings- och energibehov. Livsmedelsverket rekommenderar att dagligen äta 500 gram frukt och gönt. Av data som hittades om avkastning gjordes en beräkning på hur många dagar skogsträdgården kan förse en människa med 500 gram frukt och grönt. Skörd från päron (Pyrus communis), svarta vinbär (Ribes nigrum), bärhäggmispel (Amelanchier alnifolia), hallon (Rubus idaeus), mullbär (Morus accidosa) och krusbär (Ribes uva-crispa) ger en människa 500 gram dagligen i 404 dagar. De viktigaste växtarterna i örtlunden var hassel (Corylus avellana), löktrav (Alliaria petiolata), rosenkvitten (Chaenomeles japonica) samt svarta och röda vinbär (Ribes nigrum och rubrum). Detta för att de bidrar med speciellt viktig näring och energi, exempelvis jod från röda vinbär och fett i hasselnötter. För att ta till vara på så mycket som möjligt av växternas näring och energi ges förslag på hur dessa ska tillagas och hanteras, baserat på näringsämnenas och energigivarnas egenskaper. Resultatet blev att det mesta ska ätas färskt, utan tillagning, för att behålla näringsvärdet. Vissa växter bör tillagas för att kunna utnyttja dess protein och svårnedbrytbara kolhydrater till fullo och andra växter behöver tillagas för att minska halten av toxiska ämnen. På ett flertal plaster i världen är skogsträdgårdar en viktig källa till föda. Jämförelse gjordes med två andra skogsträdgårdar om vad dessa kan avkasta och resultatet visade att en skogsträdgård i England kan avkasta i princip lika mycket som en skogsträdgård i Australien. skogsträdgården i England producerade från 2,6 upp till 3,3 kg mat per kvadratmeter och skogsträdgård i Australien 3,15 kg mat per kvadratmeter. Då England och Sverige har relativt likt klimat bekräftar detta potentialen av att skogsträdgårdar även fungerar bra i tempererat klimat. / Hållbar livsmedelsproduktion i Sverige – att odla och äta från perenna system
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:oru-30507 |
| Date | January 2013 |
| Creators | Bodö, Linn |
| Publisher | Örebro universitet, Institutionen för naturvetenskap och teknik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0024 seconds