Urban redevelopment is increasingly used as a policy tool for economic growth by local governments in Chinese cities, which is taking place amid rapid urbanization and in an expanding globalized economy. Along with the spatial transformation, urban redevelopment often entails socioeconomic change in the form of processes of gentrification, which is propelled by the dominance of neoliberal market-oriented policy and practice in the country. This thesis analyzes the spatial political economy of urban redevelopment in China through a case study on Baishizhou urban village in Shenzhen in south-eastern China. Setting out from the broad concern over urban inequality, socio-spatial segregation, ‘the right to the city’, and sustainability in contemporary critical urban theory, the thesis constructs a theoretical framework involving the concepts of neoliberal urbanism, gentrification, sustainable urban development, as well as ‘bottom-up urbanism’ approaches. Employing this framework, the case study conducts a macro-level city comprehensive plan analysis, a meso-level urban village redevelopment site plan analysis, and micro-level interview study and ethnographic observations of everyday life and space in the urban village. On the basis of this study, the thesis makes the arguments that: Neoliberal urbanism is certainly active in the spatial political economy of urban redevelopment in Shenzhen and China, and is markedly state-led under authoritarian governance structures that encourage increased marketization; The ongoing processes of gentrification in the urban village are intertwined with local and national political systems and social arrangements, and cause stress for the migrant tenants of the urban village, which clearly is not in line with the urban sustainability discourse of the UN’s New Urban Agenda; The tactic responses and individual coping-strategies found in the urban village reveals a condition of both precarity and agency in the everyday lives of the often marginalized poor that inhabit this urban space, which in turn point at emergent alternative urban (re)development trajectories. Moreover, the bottom-up urbanism approach sheds light on both discrepancy and compliance with the dominant top-down redevelopment policy, and is further suggested to inform the production of policy frameworks that can better facilitate local implementation of the New Urban Agenda in China. / Stadsomvandling och sanering används allt oftare som policyverktyg av kinesiska städers lokala regeringar för att uppnå ekonomisk tillväxt, vilket sker under en tid av hög urbaniseringstakt och en växande globaliserad ekonomi. Utöver den rumsliga omdaningen medför stadsomvandling även socioekonomiska förändringar i form av gentrifieringsprocesser, som i sin tur pådrivs av den i landet rådande neoliberala och marknadsorienterade politiska riktningen och dess praktiska tillämpning. Denna uppsats syftar till att analysera den rumsliga politiska ekonomin i stadsomvandling i Kina genom en fallstudie av ’stadsbyn’ (eng. ’urban village’) Baishizhou i Shenzhen i sydöstra Kina. Studien utformar ett teoretiskt ramverk som bygger på de analytiska koncepten neoliberal urbanism, gentrifiering, hållbar stadsutveckling, samt ’bottom-up urbanism’, och tar sitt avstamp i den samtida kritiska urbanteorins betonande av urban ojämlikhet, social och rumslig segregation, rätten till staden, och hållbarhet. Utifrån detta ramverk utför fallstudien en analys av stadens översiktsplan på makronivå, en analys av detaljplanen för saneringen av stadsbyn på mesonivå, samt en intervju- och etnografisk observationsstudie av stadsbyns vardagsliv och rum på mikronivå. På grundval av fallstudien drar uppsatsen följande slutsatser: Neoliberal urbanism är synnerligen tongivande i den rumsliga politiska ekonomin i stadsomvandling i Shenzhen och Kina, och har vidare en tydligt statsledd karaktär som tar sig i uttryck genom det auktoritära politiska styrets främjande av marknadskrafter; De pågående gentrifieringsprocesserna i stadsbyn är sammanflätade med lokala och nationella politiska system och sociala konstellationer, och förorsakar olika påfrestningar för de migrant-hyresgäster som befolkar stadsbyn. Detta ligger inte i linje med den hållbarhetsdiskurs för städer som presenteras i FN’s ’New Urban Agenda’; De praktiska och företagsamma reaktioner och handlingsstrategier som uppvisas i stadsbyn tyder på ett tillstånd av både sårbarhet och personlig agens i det dagliga livet hos de marginaliserade och fattiga som utgör befolkningen i detta stadsrum. Detta visar även på nya alternativa synsätt på stadsutveckling och stadsomvandling. Den analytiska ansatsen ’bottom-up urbanism’ synliggör dessutom både diskrepans och samstämmighet med den rådande toppstyrda (’top-down’) stadsomvandlings policyn, och anses således kunna ligga till grund för framtagandet av nya politiska ramverk som kan underlätta för implementeringen av New Urban Agenda i Kina.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-246188 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Backholm, Johan |
| Publisher | KTH, Urbana och regionala studier |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | TRITA-ABE-MBT ; 1924 |
Page generated in 0.0019 seconds