Sedan Grundskoleförordningen (Riksdagen, 1994) decentraliserade frågan kring nivågruppering till varje enskild rektor har forskningen inom detta område nästan uteslutande utgått från ett lärarperspektiv. Utifrån att denna form av differentiering fortfarande används inom dagens matematikundervisning är syftet att genom en kvalitativ studie, via semistrukturerade personliga elevintervjuer, undersöka hur nivågruppering kan påverka några högstadieelevers självuppfattning. Ur ett sociokulturellt perspektiv studerades vilka sociala konsekvenser några elever i grundskolans senare år upplever att nivågruppering kan medföra samt hur denna form av gruppering kan påverka dessa elevers prestationsnivå gällande skolarbetet. Resultatet har visat att nivågruppering kan påverka elevers självuppfattning negativt genom att elevernas självförtroende kan påverkas negativt vid undervisning i homogena grupper vilket i sin tur omedvetet påverkar elevernas prestationsnivå gällande skolarbetet. Avslutningsvis kan sägas att studien belyser hur den traditionella katederundervisningen kan vara orsaken till att nivågruppering ses som nödvändig inom matematikundervisningen och vad detta kan ha för konsekvenser för samhället som utvecklande kollektiv.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mdh-30721 |
| Date | January 2015 |
| Creators | Leandersson, Jessica |
| Publisher | Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | LÄRARUTBILDNINGEN, |
Page generated in 0.0021 seconds