I denna studie diskuteras betydelsen av olika grupperingsmetoder inom skolan, med särskilt fokus på nivå- och blandad gruppering inom matematikundervisningen. Studien grundar sig på en analys av tidigare forskning som är framtagen från databasen ERIC (EBSCO) som har analyserats och satts in i en kategoriseringstabell. Syftet med studien är att undersöka effekterna av nivå- och blandad gruppering, samt de argument som förs fram för respektive metod, såväl positiva som negativa. För att göra detta förklaras begreppen homogena och heterogena grupper samt hög- medel- och lågpresterande elever. Argumenten som lyfts fram relateras genomgående till de fem dimensionerna för kraftfulla matematiska klassrum. Resultatet visar att samtliga dimensioner går att uppnå inom både en nivågruppering och blandad gruppering, dock ser argumenten olika ut för respektive dimension. Argument för en nivågruppering utgår, majoriteten av gångerna, från ett rättviseperspektiv för högpresterande elever och en syn på lågpresterande elever som högst begränsade i sin matematiska förmåga. Argumenten för en blandad gruppering kännetecknas av en positiv elevsyn där elevers olika förmåga i matematik ses som något positivt och används som ett verktyg i klassrumsdiskussioner där eleverna kan bidra med olika saker. En annan väsentlig skillnad är vilken prestationsgrupp som är i fokus för argumenten. Det visas att för en nivågruppering utgår argumenten främst från högpresterande elever medan det för en blandad gruppering utgår från lågpresterande elever. Det diskuteras i denna studie för en tes där grupperingarna i sig inte är det centrala utan lärares elevsyn och pedagogik inom grupperingarna som den mest avgörande faktorn. / In this study, the significance of different grouping methods in education is discussed, with a particular focus on ability-based and mixed grouping in mathematics. The study is based on an analysis of previous research which have been retrieved from the ERIC (EBSCO) database, analyzed, and placed into a table for categorization. The purpose of the study is to investigate the effects of level-based and mixed grouping, as well as the arguments used for each method, both positive and negative. To do this, the concepts of homogeneous and heterogeneous groups, as well as high-, medium-, and low-performing students, are explained. The arguments presented are consistently related to the five dimensions of powerful mathematical classrooms. The results show that all dimensions can be achieved in both ability-based and mixed based grouping, although the arguments look different for each dimension. Arguments for level-based grouping, in most cases, derive from a perspective of fairness for high-performing students and a view of low-performing students as highly limited in their mathematical ability. Arguments for mixed based grouping are characterized by a positive view of students where their different mathematical abilities are seen as something positive and used as a tool in classroom discussions where students can contribute various things. Another significant difference is the performance group that the arguments focus on. It is shown that arguments for level-based grouping primarily focus on high-performing students, whereas for mixed grouping, the focus is on low-performing students. This study discusses a thesis where the groupings themselves are not the central factor but rather teachers' perspectives on students and pedagogy within the groupings as the most determining factor.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:oru-110095 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Hallqvist, Tobias, Toll, Isak |
| Publisher | Örebro universitet, Institutionen för naturvetenskap och teknik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0027 seconds